179 knekteenkor äfven Anna i Torrbråten, samma »Pipe-Anna», som vid 1613 års skogsbyte i Ramshyttan fick tegar för sitt halfva hemman derstädes. 1 1618 års längder upptages »Erik Skomare» såsom innehafvare af »Pipareboda», förmodligen samme Erik Bengtsson, som i 1624 och följande års jordeböcker är åantecknad för 1/2 hemman i Ramshyttan. Han kan möjligen vara en måg till »Pipe-Anna». Grels eller Gregers Hammarsmed, som finnes upptagen i 1571 års skattelängd, lärer väl få anses vara den, som egentligen innehade Resta- eller Kifnäbbshammaren. Han återfinnes ej i 1574 års restlängd, en antydan derom att han erlagt sina utskylder, och såsom ordentlig skattdragare upptages Grels eller Gregers, som han äfven kallas, i 1590 och 1597 års hjelpeskattslängder. Genom hertig Karls bref, dat. Arboga 2 Mars 1597, förunnades hammarsmeden Grels Baltzer, för den trogne och långlige tjenst han gjort och bevist hade, »till hjelp och föda uti sin lifstid 6 tunnor spanmål», och i ett å Guldsmedshyttegård 15 September s. år utgifvet qvitto erkände han sig ha blifvit tillgodoräknad 3 skepp. 6 lisp. stångjern i resterande utskylder af sitt hemman för de 6 t:or spanmål, som hertig Karl hade efterlåtit honom till hjelp uti sin ålderdomstid. Han förekommer derefter icke vidare i handlingarna. — Sonen Ambrus Gregersson ingick i knektetjenst, hvarigenom han befriades från utskylderna af henman och hammare. Han återkom lyckligt från fälttågen; och i 1624 års m. fl. jordeböcker finner man »Ambrosius Grelsson» såsom egare af ett hemman i Resta. Han torde äfven ha efterlemnat afkomlingar, ehuru derom ingenting är med visshet kändt. — Vid »laga ting å Lindesås» 1613 3/6 förekom bland annat att »Ambrosius Gregersson på Risten hafver öfverfallit sin kyrkoherde herr Joen med onyttig mun, samt ock herr Daniel vid Linde, och har blifvit satter uti jernen och brutit sig utur. Blef benådder, efter han skulle draga för riksens fender; men kommer han igen och gör så mera, skall allt stå honom öppet.» Vid häradstinget 1617 14/5 finner man att osSalige hr Kristiern Klaessons son herr Maurits kräfver utaf Ambrosius Gregersson vid Ristan 7 skepp. tackjern och 3 skepp. stångjern, som han är 7laig, till hvilket han icke kan neka. Blef sagdt: det skall utmätas och vetalas.» VWóilhelm eller Velam Sepenfelt, som han vanligen kallas, torde, på sätt TILAS antager, med säkerhet få anses vara en af Keysers mågar. Denne Velam förekommer i handlingarna från 1590 till 1630-talet såson smed och bergsman, i 1624 års m. fl. jordeböcker som egare af ett helt hemman Ramshyttan. Han idkade äfven ett icke obetydligt manufaktursmide för kronans räkning. Sålunda redovisas i 1607 åxs räkenskap: »Velam Sepenfelt på Ramshyttan hafver smidt af sitt eget jern och kol 1607 till kronones behof: jernskoflar 60 st. à 6 öre] » 100 st. à 7 örej Deremot hafver han bekommit uti betalning pgr 33 daler 4 öre. penningar. 16 daler 22 öre 3 skepp. stångjern à 5:— 15 » — 1 stig kol à 38 mark.... — 24 re 82 daler 14 öre; så är kronan honom skyldig 22 öre.»