221 Skulle derföre det ärbara ståndet täckas ingå uti pröfning af detta mitt välmenta andragande, så vågar jag såsom botemedel häremot föreslå: det utlänningen må lemnas frihet att med egne fartyg få i höst så länge öppet vatten varar, och till Juni månads slut nästa år, införa spannemål på lika sätt som nästl:ne våras var tillåtit, emot vanlig tulls erläggande. Och som äfvenledes brist och dyrhet för framtiden på både spannemål och salt möjligen kunna befaras, hvarå flere beklagelige exempel af hvad hitintills händt kunna uppgifvas, så har jag icke eller bort undgå att till det ärbara ståndets godtfinnande öfverlemna om icke ett generelt tillstånd för utlänningen kunde beviljas, att enär spannemåls- och saltpriserne i någon rikets stapelstad öfverstiga det förra 2 1/2 riksdaler och det senare 2 riksdalers värde tunnan, dem då måtte vara öppet lemnadt, att emot vanlige tullumgälders erläggande fritt införa slike oumgängeliga nödtorftsvaror. För öfrigt hemställes till det ärbara ståndets godtfinnande, antingen, det ärbara ståndet igenom sitt extractum protocolli täckes befordra hvad sålunda föreslaget blifvit till gunstbenäget bifall, eller ock tillåta att med detta memorial få vända mig till de öfrige respektive stånden. Stockholm d. 5 Augusti 1772. Pär Pävrsson. Nora bergslags härads riksdagsfullmäktig». I sammanhang härmed torde jemväl ståndets beslut öfver detta memorial böra meddelas. Det samma innehåller åtskilligt, som till och med i våra dagar kan vara beaktansvärdt. Beslutet innefattas i följande »Utdrag af protokollet, hållet uti Bondeståndet vid riksdagen i Stockholm d. 6 Aug. 1772. S. d. De bevekeliga skäl och omständigheter, som uti riksdagsfullmäktigens ifrån Nora bergslag Per Perssons hosföljande memorial blifvit förestälte, har gifvit Bondeståndet anledning, att under ömt öfvervägande taga huru den här i riket uppstegne dyrhet isynnerhet på spannemål och salt, såsom ibland alla varor de mest oundgängeliga, måste till allmänhetens och särdeles de fattigas lisa och undsättning hindras och afböjas. Vid bekymmersam öfverläggning angående säkraste utvägars vidtagande eil förekommande af salt- och spannemålsbrist och dyrhet, fant Bondeståndet bästa hjelpemedlet deremot böra sökas uti en fri och obehindrad tillförsel af dessa nödvändighetsvaror 1. Beondeståndet ansåg derföre nödigt att för sin del besluta, det må K. M:t i underdånighet tillstyrkas, ej allenast att utlänningen måtte lemnas frihet att med egne fartyg få i höst, så länge öppet vatten är och till Juli månad nästa år, till alla rikets stapelstäders hamnar införa spannemål och salt med samma förmåner, som svenska skepp med spannemåls- och salt-laddningar förundte blifvit, utan ock att samma frihet och förmåner må utlänningen beviljas, enär spannemåls- och saltpriserna i någon rikets stapelstad öfverstiga, det förra två riksdaler och det senare 1 1/2 riksdaler hamburger banko. Och som en billig ömhet för den fattigare delen af nationen, hvilken aldra mest får känna tyngden af odrägelig spannemåls- och saltpris, kräfver, att in- ——— 1 : 2 tal Kursiveringen af utg. — Hvem skulle kunna tro, att Bondeståndet någonsin utat dylika frihandelsteorier!