271 sätta landet i saknad af medel till dess så ifrigt önskade sjelfständighet. Och enär i öfrigt det betraktas, att en tunna råg ej löses med mindre än 5 à 6 skeppund tackjern, som på detta århundradetalet bändt, och uppenbart är, att den ena näringen ej räcker den andra en hjelpsam hand, samt då af konung och ständer i ty fall vidtagna nådiga och visa författningar, synas helt och hållet hafva förfelat deras ändamål; finna bergslagets deputerade för deraskommittenter, som af deras efter föregående kalkyl högst obetydliga öfverskott. måste tillbyta sig ett mer än knappt lifsuppehälle, ingen utväg öfrig till tillgång på medel att utgöra kronoutskylderna. Bergslagets deputerade, som älska sanningen, hafva ej kunnat undgå lemna. denna alldeles intet öfverdrifna beskrifning på bergslagets belägenhet. Den fordrar en ömmande behjertenhet, och deputerade våga hoppas, att bergslaget hädanefter icke blifver beskattadt utöfver den proportion, som i anseende till rikets öfrige skattejordsegare blifvit iakttagen, hvilket onekligen sker, om det ensamt för nyttjandet af sina skogar, då alla andra nyttja deras utan särskild afgift, skall den ganska betydliga tackjernstionden årligen erläggas jemte alla. öfriga utskylder och dessutom deltaga i rotering och konskription, och i följd af denna senare sakna sin påräknade, dock alltid knappa arbetsstyrka, vissa tider på året längre eller kortare tid. Bergslagets deputerade känna mer än väl behofvet och inkomst för drätselverket. Och hvarken vi eller hemmavarande medbröder tveka, att för dessa vigtiga ändamål uppoffra allt; men vi alla hoppas en billig och lika fördelning deraf, och våga föreslä, att den betydliga summa, som genom erläggande af tonde-tackjernsafgiften -utgöres, och af tiondelängderna till siffran säkrast utrönes, och hvilken bergslaget hittills ensamt fått vidkännas, hädanefter uträknadt efter ett medium af 10 år, fördelas på hela landet; då bergslaget visst icke undandrager sig ett på deras jord belöpande deltagande deri. Öm allt hvad nu anfördt är tages i noga öfvervägande, torde det göra tillfyllest att verka den nu åsyftade lindring i bergslagets onera. Likväl tordeoss tillåtas, att genom ett kort sammandrag visa, att bergslagsrörelsen verkligen förtjenar all möjlig uppmärksamhet, och ej bör benämnas med det mindre lämpliga namnet bDinäring. Rikets totala tackjernstillverkning har för åren 1803, 4 och 5 eller 3:ne år utgjort för bergslagerne efter 17,142 dygn, 208,117 skpd 21 1pd, dito 5,2411 d:o 63,059 d:o 7 d:o 9 é vid bergsmanshyttor af ståndspersoner, dito 11,4107 d:o 123,161 d:o 21 d:o 5 ð af ståndspersoner utom bergslag, 33,790 dygn 394,338 skpd 23 Ipd 14 é. Och då häraf efter dygnen, tiondejernsafgifterna efter hvarje hyttas tiondeiaorko uträknas, blir denna afgift, den bergslaget ensamt bestridt, ganska. bety ig. Bergslagets deputerade, som nu fullgjort tvenne åliggande pligter, den ena att aflemna en fullständig relation om dess mer än brydsamma belägenhet, och den andra, att uppgifva sättet hvarpå den förbättras, ja, upphjelpas kan, anhålla ödmjukast, att detta memorial blir kommuniceradt med de andre respektive medständer, som, eldade af renaste nit för allmänt väl, ädelmodigt 1ra inse vigten af vår motion, och lika ädelmodigt understödja bergslagets sabllan om förskoning för tiondejernsafgiften, såsom det rätta medlet att lätta bergslagets bördor och om möjligt är upprätthålla en näring, så vigtig för staten,