273 Anders Karlsson från Lerbäcks bergslag samt Lars Israelsson 1 från Nora och Lindes bergslager, förenade sig med Bruses anförande, hvilket derefter till Statsutskottet remitterades.» I sitt häröfver 14 Juli afgifna betänkande anförde utskottet: »Att enligt författningarne utgöres tiondetackjernet af masugnar och hyttor med vissa lispund tackjern för hvarje bläsningsdygn, och får antingen erläggas in natura eller ock lösas med penningar efter den taxa kongl. Kammarkollegium, kongl. Statskontoret och kongl. Bergskollegium årligen fastställa, och som är olika för olika bergslager. Denna afgift är icke någon bevillning, som grundar sig på taxering, utan en ständig eller ordinarie ränta och skatt, hvilken, sedan den efter föregången undersökning vid masugnsanläggningen, blifvit till lispundtalet för hvarje blåsningsdygn utsatt och faststäld, sedermera utgöres endast i proportion af tillverkningstiden. Och som denna afgift, lika med statsverkets öfriga ordinarie inkomster, är uti riksstaten upptagen och beräknad för 17,830 skeppund à 2 rdr 32 sk. skeppundet, till en årlig inkomst af 47,546 rdr 32 sk. banko, och statsverket icke kan en så betydlig inkomst umbära, utan att derför erbålla särskild ersättning, så kan Statsutskottet icke föreslå någon förändring härutinnan, eller att bergslagerne ifrån merberörde räntas utgörande måge befrias, helst någon annan utväg till statsverkets ersättning härför icke gifves, än att dermed öka allmänna bevillningen, men hvilket Statsutskottet ansett sig hvarken böra eller kunna tillstyrka. Men på det bergslagerne icke må ega anledning till någon klagan öfver ett för högt uppsatt lösningspris å tiondejernet, i händelse de skulle finna för sig förmånligare, att detsamma med penningar lösa, än in natura leverera, så bar Statsutskottet trott sig böra till Riksens höglofl. ständer öfverlemna huruvida riksens höglofl. ständer anse nödigt, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det vederbörande måge undfå nådig befallning, att vid den årliga tiondejernstaxans upprättande i möjligaste måtto iakttaga, att den icke öfverskrider de i orten då gångbara tackjernspris; hvilket dock Riksens höglofl. ständers eget ompröfvande vördsamligen hemställes.» Vid föredragning inom stånden bifölls denna utskottets hemställan af Preste-; Borgare- och Bondestånden, hvaremot Ridderskapet och adeln återremitterade betänkandet, med uttryckande af farhågor att den föreslagna åtgärden i fråga om lösningspriset för tiondejernet skulle möjligen kunna förorsaka icke allenast förluster för staten, utan äfven bereda åtskilliga svårigheter »i den för bruksegare nödige tillgång på tackjern för deras smidens». Då emellertid utskottet i anledning af denna återremiss ieke ansåg sig kunna föreslå någon förändring i dess förut framstälda af de öfriga stånden bifallna hemställan, blef densamma slutligen äfven af Ridderskapet och adeln godkänd och skrifvelse i öfverensstämmelse dermed till K. M:t aflåten. ” I plenum 13 Juli, vid slutlig behandling af Statsutskottets betänkande ang. tillstyrkt årlig pension af 333 rdr 16 sk. banko för en kirurgie magister Ösbeck, som vunnit ryktbarhet för uppfinning af en ny metod att behandla veneriskt sjuka personer, finner man Lars Israelsson uppträda bland dem, som ville bifalla den föreslagna pensionen. Den bifölls ock af riksdagen. — ——— na! det tryckta protokollet står Anders Israelsson, som dock påtagligen är ett 18