289 Vid det följande tinget, som pågick 18—20 Juni samma år, finnes denna sak icke omtalad. Antingen hade den blifvit förlikt, eller ock — hvilket är lika sannolikt — hade Staffan under tiden aflidit. Tiden för dödsfallet kan ej närmare angifvas; men å häradstinget 1686 12/6 förordnades af rätten 3:ne nämdemän »att förrätta ett lagligt arfskifte emellan salige Staffan Klemetssons enka i Flosjötorp och hennes styfbarn». 9Att Staffan med kraft och nit skötte sina enskilda angelägenheter framgår af hvad här ofvan blifvit måhända allt för vidlyftigt relateradt. Att han icke heller fruktade att säga sin mening, äfven då han kunde misstaga sig, skall jemväl visas med ett exempel. På häradstinget 1680 23/2 »Beskylte Staffan i Flosjötorpet bergsfogden hr Gustaf Larsson nu för rätten offentligen att hafva tagit mera jern af honom, än förmenas han bort göra emot sina grannar, af det som detta bergslag beviljat hafver; det efter ermälte bergsfogdes begäran infattadt blef, på det han derom vid nästa ting må kunna med honom lagligen utföra». Vid det följande tinget 1680 14/5 fick Staffan plikta 40 mark smt, enligt 20 kap. tingmålabalken, för beskyllningen mot Gustaf Larsson, »att han tagit mera jern af honom till landshöfdingens föräring än honom bordt». Efter noga undersökande befans nämligen »att Staffan proportionaliter skulle betala 6 vågar tackjern, som han ock betalt, ehuru hans grannar ännu ej erlagt en enda jernmark». — Reflexionerna göra sig sjelfva. Såsom en jemförelsevis förmögen man, låg det i sakens natur att Staffan skulle vid domstolarne hafva åtskilliga skuldfordringsmål. De rörde sig vanligen om smärre belopp, dels i penningar och dels i malm, jern eller andra persedlar. Några af dessa mål kunna till och med anses ega ett kulturhistoriskt intresse, och såsom exempel på sättet för deras behandling må några här jemväl anföras. — Vid häradsting 1675 12/6 »Fordrade Staffan i Flosjöhyttan af Börje Larsson ibidem skadestånd för en smedja han för honom skall uppbrändt hafva. Börje bekände sig deruti smidt och kan hända, att elden deraf kommit lös. Resolutio: Förmedelst detta sig tilldragit af våda, finner rätten skäligt det Börje efter 36 kap. Byggningabalken Landslagen eger betala en fjerdedel af samma smedja, efter mätisnanna ordom, men för de penningar Staffan fordrar vare fri, efter han sig med ed purgerade; dock betalar han till Staffan ett sxepp. näfver, som han bekänner sig skyldig vara»1. Vid ett annat häradsting (1677 20/2) lät »Staffan i Flosjötorpet uppbjuda de tvänne kor, som Karl Nilsson i Flosjöhyttan honom pantsatt Angående Börje Larsson, — som ej må förblandas med Börje Andersson, jemväl boende i Flosjöhyttan och förste nybyggare på det hemman derstädes, som nu kallas Krontorp, — torde följande utdrag af domboken för 1677 25/6 icke sakna intresse: »Testamenterade enkan hustro Kerstin Elofsdotter i Flosjöhyttan sitt 1/4 hemman 227 mmastädes till sin måg Börje Larsson och dess barn, att det oturberat njuta för de . hennes barns tilltalan, efter hon det i sitt enkestånd aflat hafver, som tolfmännen 2n a5 sanning vara; deremot skall hennes dotter Brita njuta af bemälte Börje 6 fat dö till weldh , det nu för rätten utlofvades; derjemte utfäste mågen att han till bifsig aon skall föda och försörja samt sköta denna sin svärmoder och sedan, när hon 21117 od, då på sin bekostnad låta henne tillbörligen komma till grafven, hvilken förordng af rätten konfirmerad och gillad blef». dersa 19