301 jagt, men som erhöll den oväntade utgången att de samtliga blefvo stämda Äll tinget för olaga skjutande af — elg. Emellertid utröntes hvem den sannskyldige varit, så att genom utslag 1707 25/6 Olof Svensson och hans kamrater frikändes från åtalet, och elgskytten, en dräng, som varit ute och jagat på egen hand, sakfäldes efter 1664 års jagtordning till 50 daler smts böter eller deremot svarande 6 gånger gatulopp. På derom framstäld begäran och på grund af dåvarande bergmästares order, hade tvänne sexmän 1706 4/9 förrättat byte och rösläggning mellan Flosjötorp och Limmingen, hvilken förrättning af Bergstingsrätten 1711 2/6 »konfirmerades». Sedermera påstod vid Grythytte häradsting 1732 38/2 Olof Ölsson i Limmingen, att Olof Svensson i Flosjötorp måtte åläggas underkasta sig »en rätt och laga skillnad uti skogen deras hemman emellan», ull stöd för hvilket påstående käranden endast uppvisade K. M:ts år 1672 2/11 till sin aflidne fader Olof Karlsson gifna skatteköpebref å 1/2 hemman i Linmingen. Häremot yrkade svaranden att vara bibehållen vid 1706 års byte och rösläggning. Till belysande af den uppfattning, som i dylika tvister under denna tid gjorde sig gällande vid domstolen, och såsom ett exempel derpå att dylika rågångsförrättningar fingo ega vitsord, ehuru endast ett par simpla sexmän verkstält desamma, torde häradsrättens i ämnet meddelade »resolution», hvilken ej synes ha blifvit öfverklagad, ega ett visst intresse, så lydande: »Ehuruväl Olof Ölsson genom högstberörde kungl. bref visar sig ega skattemannabörd och rätt på sitt åboende hemman uti Limmingen, så att i följe af K. M:ts nåd. bref af d. 5 Januari 1685 denna tvistighet om rätta rågången berörde hemman och Flosjötorp emellan, såsom rörande private personers egor och icke någon allmänning i bergslagen, synes höra under häradsrättens upptagande och afgörande; dock som bergstingsrätten den af dess ledamöter år 1706 gjorde del- och röseläggningen d. 2 Juni 1711 redan konfirmerat: ty anstår nu icke häradsrätten att sig med denna stridighet vidare befatta eller skärskåda, huruvida den af sexmännen skedda förrättningen kan vara laglig eller icke. Actum ut supra. På häradsrättens vägnar Jonas Hagelberg». På ansökan af Olof Svensson, och efter föregången undersökning af bergmästaren Hans Filip Lybecker, meddelade Bergskollegiet genom resolution 1728 5/9, »på det hytteintressenterna måga hafva att tillgå nödiga bräder till hyttans och hemmanens 1 nödiga vidmakthållande utan att dertill behöfva klyfva stockarne till bräder, hvarigenom mera skog förspilles», tillstånd för Olof Svensson, »att på sitt eget hemmans egor och det af bergmästaren utsedda stället, få uppbygga en såg, den han och hans hytteintressenter få nyttja till sågande af deras egna skogar till hyttans och deras enskilte husbehof, dock med uttryckligt förbud att inga bräder derpå till salu såga, eller till lego den utläna åt andra än deras bytteintressenter, icke heller använda bräderna till annat än (hvad) sjelfva tevolutionen medgifver, vid 40 daler smt plikt första gången, andra gången ubbelt och tredje gången tredubbelt, eller 120 daler smt, jemte brädernas onfiskation hvar gång; förblifvandes sedan vid dessa sista böterne hvar —— I originalresolutionen står visserligen »phammarens», men detta ord är påtagligen krifning. Något hammarsmide vid Flosjöhyttan fans icke förr än långt senare; osmundssmide som här möjligen kunde finnas, torde ha varit allför obetydligt att a särskild uppmärksamhet. en miss och det föranled