Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
483
ledne år 1760. 50. lass malm, som gör tilhopa 6400. lass. Malmen är
mäst helskjäftad, af nog rödbräckt art, håller sig i strykande skölgång uti
en bergart af grönbindigt gråberg med någon hvit flinta ibland. Til
malmlossningen brukas mäst Krut, något ved, som hämtas ifrån en til
detta behof anslagen allmänning. Den 2:dra hithörande grufvan kallas
Pumpgrufvan, emedan der är pumpsättningen til kånsten Hon har i
några år varit ödelagd, sedan man börjat arbeta i gamla grufvan.
Längden är 34, bredden 11. och djupet 28 famnar. Den 3:dje kallas
Kånstfortsgrufvan, är en gren af den gamla och ödelades 1754, emedan malmen
gick mäst ut. Är 16. famnar lång, 18. bred och 22. diup-.
V. Uskeboda jerngrufva inom Sochnen på samma
Bergsmanshemmans egor belägen, blef ödelagd 1757. emedan malmen aftog.
Interessenteme hafva sedermera skaffat fig grufdelar uti 2:ne så kallade
VI. Malmbergsudde grufvor, den norra och södra på Öskebohytte
egor, i hvilka både god och ymnig jernmalm gifves: Den Norra är 12.
samnar läng, 6. bred och 12. djup, består af 20. delar, af hvilka hvar del
1759. fick 25. lass malm: den Södra är 6. famnar lång, 2. bred på
botnen och 13. djup. Består af 10. delar, af hvilka hvardera bekom 30.
lass malm sistnämde år.
VII. Reboda jerngrufva har väl förr varit uptagen och bruten, men
sedan ödelagd och 1759. åter uptagen. Malmen visar sig af god art uti
[sänan gråberg och är grufvans längd 6. bredd 3. och djup 10.
amnar.
VIII. Krampgrufvan äfven en jerngrufva på Grängshytte egor, håller
godartad malm och. mäst helskjäftad, hvilken låter sig väl blanda med
i masugnen. Grufvan är 8. famnar lång, 5. bred samt
djup.
8. X.
Hhyttorne, som nu för tiden finnas uti Lindesbergs Sochn brukbare,
äro 19. til antalet, (p) alla belägna på Kronogrund och Bergsmän
tilhöriga. Somliga af dem drifvas med bröstfalls vatn, några med
undersall men de måsta med öfverfall, hvarvid små bäckar, som hafva sit
ursprung ifrån Kärr och måssar, kunna vara tilräckelige til hela värkets
drifvande. Jernet, som vid alla dessa hyttor tilvärkas, är ungefärl. 8000.
skepp. årligen, hvaraf en del tilvärkas och smides til stångjern vid
bruken uti sjelfva sochnen, en del äter bortföres och försäljes uti Stockholm
och de kringliggande bruk i andra Sochnar. Alla hyttorna äro belägna
u“ti norra, östra och västra fjerdingarne. Dock hafva äfven i förra tider
hyttor varit i bruk i den födre eller så kallade bonde-fjerdingen, såsom
(p) Hyttorne, tillika med tionde sättningen sör hvart dygn, äro följande: 1) Torphyttan, 13:
5p. 10. mark. 2) Munkhyttan, 13: 10. 3) Snuggan, 13. 4) Siggebohyttan, 12: 10.
5) Fanthyttan 13. 6) Mårdshyttan, 13. 7) Garphyttan, 14. 8) Reboda, 13: 10. 9)
Guldsmedshyttan, 13: 10. 10) Danshyttan, 13: 10. 11) Gränshyttan, 13: 10. 12)
Nyberget, 13. 13) Vasselhyttan I3: lo. ta) Ingelshyttan, 13. 15) Åfpa, 13: lo. 1ö)
ofåSschytian, 14. 17) Gusslebyhyttan, 13. 18) Björkhyttan, 13. 19) Hammaren. 13: 10.
”s. Ester et medium taget på 10. år, bestiger sig Kronans årliga inkomst af alla dessa
or, enligt Herr Bergsfogdens AND TÖRNCRENSS uträkning, til 549 Skepp. 18. lisp.
å 19. mark. tackjern. Lägger man nu härtil persedlejernet, som, efter 3. skepp. 5. lisp.
ägist sör hvart hemman, utgör en summa af ungesärl. 560. skepp. så blifver Kronans hela
inkomst i Tackjern af denna Sochn årligen 1109. skepp. 18. lisp. 19. mark.
hytt
och
28
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
