Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
484
vid Biörka, Västra Båhr, Väng &c. ehuru desamma sedermera blifvit
ödelagde, förmodeligen efter skogen ej tyckts til vidare hytte brukning blifia
tilfäckelig. Icke dess mindre njuta de åboer, som uti berörde södre
sjerding äro, bergsfrihet, (s7) men måste likväl derföre deltaga i körningar
och dagsverken vid Stråssa grufva, samt betala persedlejern, som ärlägge
efter 3. skepp. 5. lisp. afgift af hvart hemman, i stället för Kneckteliäl
jämte hvarjehanda andra persedlar, som eljest borde til Kronan utgifvas.
Efter Högl. Kongl. Bergs Collegii resolution blefvo alla hyttorna taxe
rade den 13. Apr. 1721.
Förutan den vanliga tackjerns tilredningen, brukas äfven vid någn
hyttor grytstöperie eller tackjerns grytors tilredande, hvaraf ortens
invånare icke ringa båtnad hafva. (r)
(7) Uppå denna Bergsfrihet lemnades åboerne Bergstingsrättens bevis den 2 Junii 1760. vid
då varande Bergsting uti Ramsberg.
(r) Detta arbete emedan det icke allestädes förekommer, hvilket jernets natur icke tillåter,
iå håller man mödan värdt det samma omständeligen införa: Aldraförst tilredas de si
kallade moten eller former, hvaruti grytorne skola stöpas. Detta arbete begynnes on
hösten och påstår til Kyndel-mässo tiden samt går således til: Sedan hvarje gryt-gjutar
samlat sig tjänlig materia, som består af ler, sandmo och något hästgödsel, arbetas deta
väl tilsammans medelst bråkande och trampande; dock är til märkandes, at häraf tilredas
4. sorter, som åtskiljas genom större eller mindre inblandning af sandmo och gödse,
hafvandes hvar sort sit särskildta rum på motet at påsmetas. När materien eller ämne
säledes är tilredt, smetas något däraf uppå aflånga träklubbor, hvilka förut med halmrep
äro ombundne på det ställe, hvaräst motet skal göras. Dessa torkas uppå en lafve i
mostufvan medelst eldmörja af visst slags stybbe, och så snart de blifvit torre, påsmetas änm
mera ler af en annan finare sort, hvilket uppå klubben svarfvas, medelst et utgrafiet
brädstyckes applicerande, til en sådan skapnad, som grytan skal hafva inuti. Under
syarningen bestänkes materien med vattn, blandadt med stybbaska. Hvad som häraf blifse,
kallas Åärna och densamma torkas äfven ganska väl uppå lafven. Derester påsiås
nilanmotet af den finaste lersorten och svarfvas til den tiocklek, som grytan skal hasi-.
Efter äter skedd torkning, aftages hela Kärnan af sin Klubb och fortfares så med alla äe
öfriga, til dess Grytgjutaren fått så många Kärnor uti svärmen, som han ärnat. Häni
begynner han at göra öfverslag, som kallas Ååpor eller utanmot, omkring dessa Kärnor
i den skapnad, som grytan utantil skal hafva, vid en tums tiocklek och dertil tages dan
gröfsta lerblandning. Til fötter och öron göras särskildte mot, hvilka torkade nu insästas
uti Kåpan eller öfverslaget, och et hål göres mitt uppå bottnen, hvarigenom jernet skal
läppas. NB. Kåpan hästas så väl fast vid Kärnan medelst en på denne sednare
usssarvad kant, lås kallad, at de ej utan brytning kunna skiljas: eljest skulle jernet vid
innnandet gå tvärt igenom motet. När nu alla Kärnorna i svärmen äro med Kåpor
ösverdragna, torkas de äfven på ofvannämde lafve och sättas sedan på en skulle i motstusvan,
til dess köparen låter ashämta dem. För hvarje hundrade mot isrån 3 til och med 6
kannrum betalas 60. dal. Km:t. Ifrån 7. til och med 16. Kannrum betalas 2. dal. knä.
stycket, och för öfrigt 3. dal. men för Kiettelmot större och mindre betalas ester
öfverenskommelse, varande äfven Grytgjutaren förbunden, at för samma betalning afstöpa ala
moten. När äntel. afstöpningen vid hyttan skal ske, föras moten på hyttbacken, och
dagen förut sålunda tilredas: Kåpan eller öfverslaget spränges varliga uti 2. delar, me
en dertil gjord knif, mellanmotet astages ock Kärnorne brännas vid kåleld, til dess de
gifva klang ifrån sig. Medan de ännu äro varma, öfverstrykas de först med en
blandning af sandmo och vattn, samt straxt derpå med fint sönderrifvet kålsot och yatm.
Sanma öfverstrykningar ske ock inuti Kåporna, ehuru ännu obrände. Häruppå sättas
käporna åter silsammans med Kärnorna, och refvan, hvarester de sörra blifvit klufne,
ösversmetas med nytt ler. Öfver hålen på fötterna lägges äfven litet ler, hvilket dock ä
en liten sticka genomstinges, så at små anderum blitva. En så kallad sissel, ellet
ägjord aflång tratt sättes vidare uti det mitt uppå Kåpan vid dess tilredning, öpnade ää
och sästas med mjukt ler. Genom denna skal jernet inösas. Då moten således äso 2
redde, ställas de 3 i bredd, til ansenlig myckenhet på backen at brännas- rää
dem göres en ställning af råa granträn i forni af en låda; fin huggen och torkad ä
ved lägges åfvanuppå och imellan moten, samt itändes genom sinå kåleldar, at mo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
