- Project Runeberg -  Noraskogs arkiv : bergshistoriska samlingar och anteckningar / Första bandet /
436

Author: Johan Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ö)

34

436

vattu-värken höra 2. Hammarsmedjor med 4. härdar, den ena Vedvågs
den andra Qvarnbacka-smedjan kallade. För den förre är hammarskatten
4. skepp. 7. lisp. men den sednare, som af begynnelsen varit
Kronohammare är aldeles fri för hammarskatt. Här smides, förutan stångjern, äfven
allehanda ämnen til prässkrufvar, stål, jerntråd &c. samt enligt Kongl
Bergs-Collegii Resolut. af år 1756. 200 skepp. ögeljern, som utskeppas utir
Riket: 2. Garfståls-ugnar eller härdar i en Smedja, hvaruti tilvärkas alle
slags garfvade stål-sorter vid 2. hamrar: 2. Stålugnar, hvaraf den ena är
obrukbar. Här tilvärkas brännstål, som dels uparbetas vid värket, dels
försäljes til andra orter och skeppas utur Riket: 1. Trådragerie, hvarut
förfärdigas allehanda jerntråds sorter til och med N. 30. 1. Walse-Skir-
och Klippvärk, som blifvit nedtaget, och ännu icke återkommit i stånd-
1. Slip-hus, Svänska sliphuset kalladt, hvaruti alt gröfre smide slipas ocl
poleras. Det så kallade Tyska sliphuset, i hvilket alt finare smide slipades.
med Svarfvar-värkstaden blef genom vådeld afbrändt år 1759. den 15.
Oct. men et nytt är åter under byggnad: 1. Enbladig Såg samt 1.
Mjilquarn med 2. par stenar til brukets behof: 6. Knip- och Spiksmedjor, i
hvilka allehanda ämnen til den finare manufacturen uträckas, samt dess
utom åsskilliga gröfre smides-sorter förfärdigas, såsom bultjern,
lavettebeslag, spik, liar, domkrafter, skyflar, spadar, värje- och
hirtsfängareklingor, sågblad &c. Vid alla dessa värk arbeta 30. mästare, förutan
gesäller och lärlingar. B.) De värkstäder, i hvilka arbetet för hand göres
äro til antalet 36. hvaräst af äfven så månge mästare, förutan gesäller
och lärlingar, medelst smidande, filande, polerande &c. förfärdigas dels
diverse sorter bordknifvar och gafflar, fäll. penn- och tälgknifvar, saxar,
sylar, såcker-knifvar och yxor, Fällskjärs instrumenter, handpikar,
vasstapeljern, lås, eldstål, vågbalancer, korkskrufvar, nafvare, hårtänger, ljus
saxar med och utan fjädrar, nageltänger, spännen, eldsatser, strykjem.
alnar, fina hoftyg, våffel- och tunnrånsjern, Sigill- och pitscherstampar,
stekvändare, skrufstäd, sågblad, svarfjern, caffequarnar, tallriksvärmare
&c. &c. dels allehanda förtenta arbeten, såsom dörrlås, gångjern, beslag
stegböglor, spårar, betselstänger, nubbar &c. dels ock åtskillig slags metall
och plåtslagare arbeten, såsom skedar, ljusstakar, bägare, seltygsbeslag.
kokkäril och andre husgeråds-saker, som äfven förtennas. Til alla desa
värkstäders drifvande hämtas käl dels af egen skog, dels ock ifrån Näsby
och Ervalla Sochnar samt Lindes södre eller bondefjärding.

Bruket är til större delen byggdt af kårsvärke och liknar en liten
Stad. Nu för tiden äro här vistande 452. personer, af hvilka äro 250.
männer, och 202. qvinnor. Bruks Kyrka är här ock på sjelfva
Brukgården upbyggd, hvilken genom Landshöfdingen Baron WRANGEIS
soaånstaltande inrättades 1735. Ifrån den tiden har här stundom varit
sittjande Brukspredikant. Stundom hafva ock Prästerne uti Lindes Stad
besörjt om Gudstjensten En Schola har jämväl icke länge sedan blivt
inrättad vid Bruket, hvaräst af en Scholæmästare en ansenlig hop
ungdom i Christendomen undervises.

Af dem, som til detta bruk varit egare håller man mödan värdt at
upräkna följande, hvilka man kunnat få redo uppå, näml. 1) HANS PREUS,
som sedan blef adlad och kallad EHRENPREUS. Han var född 1636 och
efter åtskilliga syslors beklädande blef Rådman i Stockholm 1677. sant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 16 14:01:11 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/noraskog/1/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free