Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
485
8. Ål.
I foregående 8. är omnämdt, at en stor del af det uti Lindesbergs 29
Sochn tilvärkade tackjern upsmides äfven inom samma Sochn. De Bruk 30
och Hammarsmedjor, som dertil tid efter annan blifvit anlagde, äro
följande:
I. Dahlkarlshyttan består af 2:ne hammarsmedjor, den öfra och den 31
nedra, til hvilkas uppyggande Bergmästaren öfver desse Bergslager STEN
ANDERSON fått privilegier 1640. och confirmation 1645. Den öfre
Dahlkarlshytte-hammaren blef vid 1695. års undersökning bibehållen vid 2.
skepp. 7 lisp. hammarskatt. År nu tilhörig Herr Bruks-Patron P. DAHL-
STRKÖL. Den andre eller nedre Dahlkarlshytte-hammaren blef äfven år
169s. bibehållen vid sin förra hammarskatt, näml. 2. skepp. men genom
Kongl. Maj:sts Resolut. af den 23. Apr. 1751. blef den inskränkt til 1.
skepp. Af denne hammare hörer större delen til Herr Bruks-Patron B.
LUNDBLAD, men det öfriga til Herr Bruks-Patron DAHLSTRÖM jemte en
vid Bruket belägen quarn af 4. par stenar och en såg, Vid desse
hamrar smides mäst af Lindes tackjern och kål tilvärkas af egen skog.
Il. Björka-hammaren med en härd blef privilegierad 1640. men
utdömdes genom Kongl. Bergs-Collegii Resolut. af den 15. Sept. 1721.
Dock har sedermera frihet blifvit äterlemnad, at smida efter den förre
hammarskatten, som är 3. skeppund. Bruks-Patron DAHLSTRÖM är äfven
af denne egare. Kåhl tagas af egen skog och tackjernet är mäst
Lindesjem.
III. Östra Båhr har vid första början varit Bergsmanshammare, men
sedan finnes, at Bergmästaren CHRISTOPHER GEJER varit egare deraf 1647.
hvilkens Son SEBAST. GEJER 1663. fått privilegium at densamma upplaga
och reparera. Hammarskatten är 7 skepp. hvartil Kål hämtas af egen 32
llräckelig skog, samt tackjern dels ifrån Linde, dels ifrån Nora. Hit
hörer ock 1. skeppund hammarskatt, som blifvit flyttad ifrån en nu
ödelgd hammare, Björnhammarn kallad. Herr Bruks-Patron ERIC CEDER-
BORG är nu egare häraf jämte en qvarn med 2. par stenar och en Såg,
som bredevid äro belägne.
IV. Wedvåg och Qvarnbacka et Jern- och Manufactur-värk, som så
väl inom, som utom Riket är mycket namnkunnigt. Dess nu varande
llslånd är, enligt egarens, Herr Krigs-Commissariens HALEN til Riksens
Högl. Ständer, vid innevarande Riksdag, ingifne berättelse sådant, som
sljer: Hela värket näml. består dels af värkstäder, som gå med vattn,
dels värkstäder, i hvilka arbetet för hand göres. A) Til de förra eller
således hela få genombrännas. Härester föras de ned i hyttan och ganska väl nedpackas i
sandgropen til 18 a 20 i sönder, så at sanden aldeles öfverhöljer dem, utom gisseln. Derpå
gör masmästaren en sådan tilredning vid stället i masugnen, at man med skopa, kan taga
jernet därutur. Grytgjutaren är då tilreds med en af både jern och ler gjord stor skopa,
den han håller vid glsseln af motet, och en annan hämtar jernet med en mindre, ösande
i den större, hvarvid noga i akttages, at jernet får rinna i en sträng til dess motet är
sä: och således sker det med alla moten. Denna stöpning sker 4. 5 a 6 gånger om
r“4 Vid grylstöperiet är et visst skrå inrättadt, börande alle mästare årligen komma
äz med Bergmästaren at rådgöra om deras ämbete rörande angelägenheter.
Linäösjem år i synnerhet tjänligt til grytor, emedan det efter stöpningen är hårdt och går
ej så lätt sönder, som annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
