478 Lars Lundii dotter. J. L. A. studerade vid trivialskolan i sin födelsestad, på Linköpings gymnasium och vid Upsala universitet, der han blef student 1787. Inskrefs uti medicinska fakulteten år 1789 och åfgick d. 9 April 1790 bland 36 med. studiosi under öfverdirektören vid fältlasarettet, doktor Per Afaelius, till Finland, der han tjenstgjorde såsom underläkare på Tölö sjukhus vid Helsingfors, anstäld vid kirurgiska afdelningen, först under professor Pipping, sedan under dokt. Kristofer Carlander. Erhöll afsked 1791 med uppdrag, att från Helsingfors till Stockholm sjöledes åtfölja qvarvarande sjuka och tillfrisknade af Vestmanlands och Östgöta regementen. Afmönstringen skedde i Stockholm d. 24 Juni. A. återkom till Upsala höstterminen 1791. Blef med. fil. kand. 1792. Utsågs till fattigläkare vid Sätra brunn 1793. Försvarade en naturhistorisk disputation s. å. i Upsala under prof. Thunberg och blef m. kandidat 1794, hvarefter han tjenstgjorde såsom bruks- och biträdande distriktsläkare. Undergick med. licentiat-etamen 1795. V. prov.-läkare i Svartsjö län samt tillika tjenstgörande k. hofmedikus, dertill utnämd på öfverdirektör Per Afzelii förord hos k. förste lifmedikus d:r D. Rung; åtföljde i denna egenskap i Maj s. år konungen och hertig Karl till lägret å Bonarps hed; derefter tjenstgörande vid hofvet bå Drottningkolm och i Stockholm till d. 7 Febr. 1797. Prov.-läkare i Nora och Lindesbergs distrikt af Nerikes län 1797. Disputerade s. å. under J. G. Acrel för doktorat och blef med. d:r d. 12 Juni s. å. Kirurgie Magistez 1798. Brunnsintendent vid Loka s. å., hvadan han undanbad sig en följande året erbjuden befattning såsom hertig Fredriks hofmedikus. Regementsläkare vid Smålands lätta dragoner 1803, hvilken tjenst lemnades 1813, hvarefter A. lefde som privatman. Gift 1801 med Katr. Nilsson, dotter af brukspatron Nils Nilsson på Grythyttehed i Nerike. Denne Nilsson hade genom förstånd och drift uppstigit till utmärkt välstånd; men bibehöll den drägt, han burit såsom bergsman. Då doktor Aschan kom till Grythyttehed för att bli sedd af och se hr brukspatronens döttrar, berömda i orten, mötte han brukspatronen ett stycke från bruket(?) och bad »far» sitta upp hos sig för att visa vägen upp till herr brukspatronen. »Far» villfor hans begäran och följde doktorn längre än ban väntat, nämligen ända tills han för den främmande presenterat sina — döttrar. En brud eröfrades der innan kort och dokt. A. kallade nu åter brukspatron Nilsson far 1. Blifven förmögen genom sitt gifte, kom A. i tillfälle att än mera gagna såsom läkare. Så reste han 1802 Aug.—Okt. omkring i sitt läkaredistrikt, biträdd af en med. studiosus Per Aschan, och vaccinerade 800 af allmogens barn, utan att derför taga någon betalning eller af allmänna medel begära skjutskostnad och dagtraktamente. För att likväl ej synas förspilla hustruns arf genom den arfslott, han fört in i boet — det menniskovänliga sinnelaget, lade han år 1802 hennes fyra tunnor guld i Lessebo jern- och pappersbruk, angelägen att ej blott bevara, utan ock föröka bägges arfvelotter. Genom sina vetenskapliga insigter sattes han i tillfälle att följa med sin tids vetenskapliga framsteg. Derigenom vann han allt större förmögenhet, som ej användes på det fåniga sätt, som oftast sker, då en själlös och obildad får stor egendom. Vi minnas Ciceros utrop i sin dialogus de Amicitia: »nec quidquam insipiente fortunato intolerabilius fieri potest». Aschan lade den penning, bergen 1 Detta var dock icke förhållandet, ty Nilsson afled redan 22 Öktober 1800 och Aschans giftermål egde rum först 31 Mars 1801 eller 5 månader senare. Om förbindelsen möjligen varit påtänkt förut, kom den således icke till stånd förr än efter svärfaderns död. — UVitg:.s anm.