567 sätt som af ålder varit vanligt, uppbjuda och lagfara bergsmanshemman eller att å dylika utfärda fastebref. Såsom en följd af den allmänna reduktion eller indragning till kronan af de under föregående tider förlänade eller donerade gods, hemman och lägenheter, som under konung Karl XI:s regering egde rum, blefvo äfven de, isynnerhet under drottning Kristinas regering inom jernbergslagerna tillkonma bergsfrälse-hemmanen återkallade och indragna medelst kongl. bref 1688 26/5. Samtidigt gjorde sig den uppfattning gällande, att äfven de gamla bergsmanshemmanen endast innehades under ett slags s. k. stubbe- och röjselrätt, likasom de under samma århundrade af stubberot upptagna nyhemmanen, i följd hvaraf domstolarne ock började införa i sina å dylika hemman utfärdade fastebref ett förbehåll om K. M:its och kronans jordeganderätt, hvaraf man således kan skönja den småningom inträdande osäkerheten i den urgamla skattemannarätten. Det egentliga dråpslaget mot denna rätt utdelades dock först genom en 1693 4/12 utfärdad kongl. resolution för bergsmännen uti Nora, Lindes och Grythytte bergslager angående besittnings- och stubbrättighet, hvarigenom uttryckligen förklarades, att alla de i dessa bergslager belägna hemman voro af krononatur. Från och med år 1695 infördes jemväl anteckning härom i jordeböckerna, och huru det sedermera tillgått att de aldra flesta af de sålunda vordna kronobergsmanshemmanen genom verkstälda skatteköp återvunnit sin gamla skattenatur, torde här icke behöfva närmare vidröras. Hvart och ett gammalt fastebref, som blifvit utfärdadt före sistberörda tidpunkt, och som kan återfinnas och framläggas, har således, utom det rent historiska intresse det vanligen kan ega, äfven den förtjensten att faktiskt ådagalägga huruledes man i forna dagar ifråga om eganderättsförhållanden ansäg lämpligt att — »lura bönder»... Skiftesbref på Elfhyttan mellan S grannar derstädes, dat. 3 och 4 Juni 1607. (Gammal »Copia» i utg:s samlingar.) Bekiennes iag Erich Anderson Häradzhöfding dom hafwandes i wäriu, wid Lindesberg och Noraskouga Bergslager, på Konglig Maij:ttz Trotienares och bruuksbefallningsmans then Ehrlige och wälförståndige Tideman Persons wägna, och giör witterligit med thetta mitt öpne bref, at Åhrom efter Gudz böd 1607 then tredie och ferde dag uthi Junij månadh, war iag med the tolf Eedsworne af nämbdene kallat til ett skogabyte uppå Elfhyttan emillan Atta grannar, som på then tijd ther woro boendes, och kom uppå hwars och eens deel såsom efterfölier. Wästan för Ormetiärnebäcken. Hans Tidichason hafwer en skogsdeel nordast wid Sniöbergsbäcken, sedan Olof Person en skogsdeel ther näst, sedan hoopateegen ther om äro fyra. Jöns Engebrechtson ther näst, och en deel uthi en Holma sunnan för Nils Olson. Anders Anderson och Joen Biörson ther näst. Anders Matzon ther näst. Nils Person och Anders Person ther näst. Nils Olson aldrasunarst. Sunnan för Ormetiärnebäcken. Anders Matzon hafwer en teeg näst bäcken, och en näst then sunnersta. Nils Person och Anders Person en teeg näst then nordaste och then aldra-