10 Socknen, hvars kyrka är belägen i Nora stad vid 59° 31/ 30” nordlig bredd, förekommer i äldre handlingar under åtskilliga namn, såsom Noraskouga, Noraberg och Noræskogs socken, samt räknar gamla anor, hvarpå dels en mängd sedan urminnes tider ödelagda grufvor, dels gamla urkunder lemna de mest tydliga bevis. Bland de sistnämda kan anföras en af »fordne riksens regenter» lemnad, af hertig Karl, sedermera konung Karl IX, den 9 Februari 1569 stadfästad rättighet för det tidigt bebygda Vermlands invånare, att på vissa torg- eller marknadsdagar idka handel och köpenskap vid Nora kyrka, emedan de saknade egen handelsplats 1. Kraft och nordiskhet hafva tryckt sin stämpel på denna jernets hembygd. Skarpa dalsänkningar, branta skogbeväxta höjder och mot vattnen nedfallande stränder underhålla en oupphörlig strid mot våglinien, och förläna åt naturen ett drag af spänstighet och en omvexling, som på betraktaren utöfvar en alldeles egen, gynnande inverkan. Större slätter finnas icke och skogen drager oftast sin ram kring de spridda odlade fälten; men från de större höjderna eger man utsigter, som i sitt slag ej kunna öfverträffas. Det inre af socknen utgöres af ett högland, som sänker sig mot sjön Vikern, hvilken från alla sidor mottager nedflytande vattendrag, och sjelf genom Gyttorps- eller Hagbyån åt öster eger utlopp i Norasjön. För öfrigt åtföljes så väl vestra som östra gränsen af en bred höjdsträckning, som på den förra sidan slutar mot Svartelfven och på den senare afbrytes af Nora- och Fåsjöarne samt den dem förenande dälden. Den stora mosstrakt, som är belägen i södra ändan af socknen på Dalkarlshytte och Hofmanstorps egor, och hvilken utgör största höjden af de så kallade Kilsbergen, är otvifvelaktigt den högsta delen af landet och nedsluttar med större och mindre branter, afskurna af flera vattendrag, och socken till 101,041 tunnland, hvaraf 15,500 tld sjöar och kärr. — W. THAM, beskr. öfver Örebro län, utg. 1849, upptager arealen till 3,886 qvadratmil land och 0,480 vatten, eller tillsammans 4,366 qvadratmil, motsvarande den af FORSELL uppgifna arealsumman. — Då socknens gränser icke förr än 1871, vid gränsregleringen mot Jernboås, undergått några förändringar, kunna de här ofvan anförda högre arealuppgifterna tillskrifvas resultaten af de mätningar, som i senare tider egt rum. Det vissa är att arealen för hvarje gång blifvit ökad. — En ytterligare förändring har sedermera egt rum genom regleringen af sockengränsen mot Linde. Genom k. bref 3 Februari 1882 blef nämligen 1/2 hemman n:r 5 i östra Öskevik förlagdt från Nora socken till Linde, hvaremot Bergsmanshyttan om 3 hemman förlades från Lindes socken till Nora, i sammanhang hvarmed äfven en reglering mellan Noraskogs och Lindes härader egde rum, så att byarne östra Öskevik och Öskebohyttan, som förut tillhört Noraskogs härad, numera lyda till Lindes och Ramsbergs bergslagers härad, hvilken reglering skulle träda i kraft vid 1883 års början. 1 Hertig Karls bref är efter originalet intaget främst bland bilagorna till denna beskrifning. — Noraskogs hittills kända äldsta urkunder finnas relaterade i 2:dra delen »om Noraskog» under rubriken: »Bidrag till kännedomen om Noraskog under medeltiden», sid. 60—101. Att Noraskog i forna dagar äfven omfattade Jernboås och Hjulsjö samt större delen af Grythyttan och Hällefors torde jemväl böra erinras.