11 mot sjöarne Elflången och Vikern. Vester om Elflången och, såsom förut är sagdt, mot Svartelfven, utgör marken en fortgående åssträckning i i sydvest och nordost, hvars största höjning eger rum på vestra delen af Vestgöthytte mark, eller ifrån Krokryggen till Kullarne. Midt emellan båda dessa höjder ligger en tredje, hvilken benämnes Bålfallet. Från Kullarne och norr ut inemot sjön Grecken är i allmänhet mera flackländigt, ehuru visserligen icke något slätt land 1. Den delen, som är belägen sydvest om Grecken, gör dock härifrån ett undantag och bildar en hög vattenskillnad mellan sjöarne Grecken och Halvarsnoren, hvilka sjöar dock endast hafva en höjdskillnad sinsemellan af 36 fot 2. Lemnande dessa höjdsträcknin ar, kan man åter till utgångspunkt antaga en höjd af Kilsbergen på s- stads öken, hvarifrån en af smärre vattendrag bruten och mot Vikern samt Norasjön sluttande åsbildning utgår. Afskuren genom vattendraget, som förenar nyssnämda sjöar, börjar den åter stiga till mot gränsen mellan Skofthyttan, Ringshyttan och Fåsjöhyttan, der den ifrån Fåsjöhyttehäll sakta sjunker mot vattendraget från Bäsjön till Ringshyttan, men brantare mot Fåsjön. På Kåfalla bys egor förenar sig denna landthöjd med den förut beskrifna, hvarefter båda, tilltagande i höjd, fortlöpa öfver Timanshytte bys område mot norr in uti Jernboås socken, der utgörande en bred vall mellan Grythytte sockens vatten i vester och Jernboås i öster. Äfven östra stranden af Nora- och Fåsjöarne åtföljes af en för sin jemnare sluttning utmärkt ås. Söder om Hammarby- eller Jerleån är den märkbar ej så mycket genom sin höjd, som icke mer genom isolerade bergknutar med små slätter emellan; dock eger den delen deraf, som gränsar mot Ramshyttan i Kils socken, en betydlig höjd 3. 1 Hela denna ås eller höjdsträckning, mellan Elflången och Grecken, är så till vida märkvärdig, som densamma utgör vattendelare mellan Svartelfven och Jerleån, eller mellan Venern och Mälaren, samt ytterst mellan Kattegat och Östersjön. 2 Detta enligt Topografiska kårens karta öfver Örebro län. Enligt Geologiska karteverket utgör denna höjdskillnad 41 fot. 3 Enligt de höjduppgifter, hvilka förekomma å de i början af 1870-talet upprättade geologiska kartorna, är den höjdsträckning, som från trakten af sjön Elflången utgår i riktning mot Grecken, belägen mellan 600 à 900 fot öfver hafvet. Densamma är i söder vid Snöbergshult 736 fot, vid torpet Svensbo 746, vid Snöbergstorps vägskäl å Elfhyttevägen 668, vid Täppans jernvägsöfvergång å Elfhytte egor 573, vid torpet Silfbergsåsen å nya Vikers mark 675, vid Vasketorp 637, vid Krokryggen 864, vid Kullatorp 905, vid Ekebergstorp 906, vid Elfmossetorp å Grecksåsars mark 784, vid torpet Nybygget 831, vid Smedtorpet å Holmshytte mark 797 och vid Nyberget derstädes 886 fot. Vill man från Stadra följa landsvägen till Nora stad, visar kartan följande höjdsiffror: vid Stadra gård 597 fot, vid Grecksåsars hyttebro 542, i vägskälet till Bleksbergstorp 421, vid Bergsängs gård 408, i vägskälet vid Östansjövadet 345 och i vägskälet vid Nora stads skolhus 326 fot. Den höjdsträckning, som löper mellan Fåsjön och Bäsjön, är i sin södra del vid Skofthytte nedra gård 439 fot, vid Tappdammen 550, vid Fåshyttehäll 763, vid torpet Hulthagen å Ringshytte egor 620, vid torpet Paradiset