Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Beskrifning öfver Nora socken (med Vikers kapell) af Er. Em. Öman
- 3. Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Svedjande är i allmänhet icke brukligt på andra ställen än der
marken är högländ och växtlig, och derigenom gifver hopp om en rågskörd
samt några års bättre betesväxt för dragarne. I ett sådant läge,
skuggadt af omgifvande skog, anses detta afverkningssätt äfven vara det
tjenligaste, emedan skogen utan frösådd snart och Jemt återväxer.
Någon känd tillgång på bränntorf finnes icke, och ej heller har
behofvet riktat uppmärksamheten derpå 1. Stängselsättet är det allmänna
med gärdsle och stör, dock icke så skogsödande, som på de trakter, der
dessa hägnader ej kunna fås nog höga och täta. Allmänt begagnas
oklufvet gärdsle, erhållet genom gallring i de tätaste snären. Då enstör
begagnas och det väl barkade, icke för tätt upplagda gärdslet längre
motstår förruttnelse, synes stängseln härstädes ej särdeles inverka på
skogstillgången, synnerligast som byarne allmänt äro skiftade och ej
sönderdelade uti mindre än halfva, minst 1/4:dels hemman.
Skogseffekternas värde: 1 tunna kol i medelpris 28 sk.; 1 famn ved,
3 alnar lång och lika hög samt veden 1 1/2 à 1 1/4 aln lång, kostar i Nora
stad: björk 6 à 7 rdr, tall 6 rdr, gran 4 1/2 à 5 rdr; långtimmer, efter
storlek, mellan 1 rdr 12 sk. och 3 rdr; sågtimmer mellan 3 och 6 rdr;
1 tolft bräder 12 alnar långa samt 8 à 10 tum i lilländan, 8 à 9 rdr; 1
tolft plank af 2 à 3 tums tjocklek och i öfrigt af samma dimensioner som
bräderna 12 à 15 rdr, allt riksgälds 2.
För att rätt bedöma möjligheten af skogarnes bestånd för framtiden,
måste åtskilliga förutsättningar göras och deribland förnämligast, att
tackjernstillverkningen, äfvensom stångjernssmidet, antages lika med
medeltillverkningen för de 10 sistförflutna åren; att 1 skeppund tackjern
tillverkas med 8 tunnor och 1 skeppund stångjern utsmides med 11 tunnor
kol; att, med tillhjelp af qvistar och ris för de mindre bemedlade, 10
famnar ved, som motsvara 90 tunnor kol, för hvarje hushåll äro tillräckliga
som vedbrand, samt hälften deremot som hägnadsvirke. Då utfaller
beräkningen sålunda:
Tackjernstillverkningen 30,955 1/2 skeppund (141,652 centner) à 8 t:r 247,644.
Stångjernstillverkningen 3,660 skeppund (16,748 centner) à 11 t:r 40,260.
Vedbrand för 1,321 hushåll à 90 t;r..................alaa... 2..A..a 118,890.
Stängsel- och byggnadsvirke för d:o à 45 t:r................. 59,445.
Summa t:r kol 466,239.
Beskrifningen anvisar (sid. 26) en tillgång af 507,100 1/2 tunnor
årligen. Härvid kan äfven erinras, att, utom de köpkol, som de senare åren
och måhända äfven framdeles från landslagen erhållas, några hyttor till
större eller mindre del underhållas af skogar, belägna utom denna socken;
sålunda får Öskeviks hytta 4/5 af sitt behof från Lindes socken; Born 1/5,
äfven från Linde, Ferfhyttan 1/8 från Jernboås; Snöbergshyttan 3/4 från
Kil och Tysslinge, och Karlsdals hytta 7/8 från Karlskoga; hvarjemte nä-
aktighet icke torde anses utöfva något inflytande på den anförda
kolberäkningen.
1 Nyare undersökningar visa dock motsatsen, hvarom hänvisas till sid.
13, 14 här ofvan.
2 Man bör ihågkomma att dessa medelvärden voro gällande omkring
år 1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 20 13:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/2/0040.html