26 b) Skogshushållning. Med få undantag och dessa särdeles uti den vestra delen af socknen, der några åssträckningar finnas beväxta med endast tall- och granskog, består skogen af en jemn blandning af förnämligast gran och björk, hvarför ock byggnads- och sågtimmer uti många byalag stigit till ett otroligt högt pris. T allmänhet äro skogarne mera medtagne än fordom, men genom de stora förbättringar, som vid jernhandteringen de senare åren blifvit införda, samt med den fria utveckling, som senare tiders lagstiftning lemnat denna näringsgren, den lättnad uti kommunikationsanstalter, hvilken nu är att vänta, samt slutligen omtänksamhet och genom upplysning stegrad håg för införandet af nyare tiders hushållningssätt, är mer än troligt, att socknens skogar om 70 år äro bättre än nu. Då i anseende till jordmånens olika beskaffenhet och markens ojemna läge, skogens återväxt äfven är högst olika, torde ett medium af 60 år för kolskogens återväxt böra antagas. Efter det här brukliga gallrings- eller så kallade blädningssättet, hvilket af nyare skogshushållare förkastas, återkommer man med huggning på samma trakt hvart 10:e eller 15:e år, då cirka 4 tunnland lemna en 12 famnars mila. Att icke, såsom vanligen antages ske, den bättre skogen nedhugges och den sämre, samt den under fällningen skadade qvarlemnas, måste dock såsom vilkor för denna afkastning antagas. Hufvudsakliga hindret för skogarnes indelning till trakthuggning, om någonsin ett dylikt afverkningssätt härstädes kan blifva infördt, utgör skogarnes nuvarande tillständ, samt markens ojemna läge och växtlighet. Endast med få undantag, för de närmast omkring Nora stad belägna byar, som dit afsätta kastved, användes skogen, utom för enskildt behof, till kolning och förbrukning vid tackjernshyttorna, då de hytteintressenter, hvilka icke ega egna malmer, merendels afyttra sina kol till dem, som derpå hafva tillgång, eller till sådana spekulanter, som anse sig kunna göra uppköp af båda delarne, för att någon tid lefva af rörelsen. Då skogsmarkens areal, efter hvad som förut blifvit uppgifvet, utgör 88,067 1/2 tunnland, hvarifrån likväl bör afgå den skogsmark, som tillhör Nora stad, utgörande 521 tld, äfvensom de allmänningstrakter, hvilka äro anslagna gruflagen till understöd, och som innehålla 3,029 3/4 tld, eller tillsammans 3,550 3/4 tld, hvaraf någon skog till tackjernstillverkning icke användes, så bör af återstående 84,516 3/4 tld, efter beräkning af 6 tunnor kol på ett tunnland, en årlig afverkning med skogens bestånd kunna ske af 507,100 1/2 tunnor 1. snart, såsom en naturlig nödvändighet, tvingas att följa exemplet. Härigenom har ock den forna förlagsrörelsen i Nora stad blifvit ganska väsentligt förminskad, och för närvarande är det icke mer än en firma derstädes, hvilken drifver handels- och förlagsrörelse med en del af det tackjern, som tillverkas af ett jemförelsevis ringa antal ännu »brukande» bergsmän. Den vinst, som tackjernstillverkningen kan lemna, är ock nu mera än förr beroende af verldsmarknadens prisförhållanden; men om man såsom en gradmätare i detta hänseende får antaga den till bevillning taxerade årsvinsten, så har denna inom Nora socken under de senaste åren vexlat mellan 4 och 50 öre för 1 centner, motsvarande från en till 10 à 12 kronor för en tonn tackjern. 1 Med tillägg af stadens skogsmark, skulle den anförda arealsumman egentligen utgöra 87,960 1/2 tunnland, hvilken i det hela obetydliga skilj-