35 förut särskildt arbetade grufvorna och indeltes, som nämdt är, i 1,000 lotter, hvarefter arbetet vid grufvorna bedrifves efter en gemensam plan under inseende af ständig förvaltare eller så kallad öfvergruffogde. Arbetspersonalen vid grufvorna utgöres af 90 fullföra grufarbetare, 5 gruffogdar, 1 materialvårdare, 1 rättare eller så kallad verkmästare, 2 konstvaktare samt dessutom flera äldre personer, som äro mer och mindre arbetsföra, hvilka sysselsättas med malmplockning, vaskning och andra lättare arbeten. Värdet af hvarje 1,000-del i gruffältet har varit ansedt till 500 à 1,000 rdr banko, men få köp hafva på senare åren inträffat 1. — Årliga antalet af arbetare inom tingslaget 145 st., deraf 46 qvinnor och barn. 2. Pershytte tingslag. Med undantag af de mindre betydliga Knutsbergs- och Hagbygrufvorna, af hvilka de förra äfven i flera år varit ödelemnade, utgöra Pershyttegrufvorna, 14 st. till antalet, hela detta tingslag. De flesta af dessa grufvor äro sammanslagna i tvänne bolag, som benämnas öfra och nedra Pershyttefältet. Lockgrufvan, med en betydlig malmtillgång, och några små de senare åren ej bearbetade grufvor tillhöra andra egare. — Malmuppfordringen utgjorde år 1801 7,631 skeppund; år 1810 7,734; år 1820 17,268; år 1830 16,943; år 1840 34,376 och år 1850 21,967 skeppund. Hela malmuppfordringen från 1801 till 1850 utgjorde 852,456 skeppund eller per medium 17,049 skeppund för hvarje år. Raägra upplysningar om dessa grufvors ålder och bedrifvande i äldre tider hafva icke varit att tillgå — likasom uppgift på grufvornas beskaffenhet och värde varit begärd, men ej kunnat erhållas —, hvarför allt sådant här måste förbigås. Det enda, som författaren af autentika handlingar känner, är att gruflagen ega 1/4 hemman i gamla Pershyttan och Gyttorpsgärde samt dessutom hafva nyttjanderätten af trenne allmänningstrakter, nämligen Utmålet, Gyttorps södra och Gyttorps norra allmänning, innehållande 1,063 tunnland. Arbetarnes antal inom Pershytte tingslag utgör 115, deraf 61 st. qvinnor och barn. 3. Klacka tingslag utgöres af en mängd gruffält, så väl i Nora som i Jernboås och Lindes socknar, till ett namngifvet antal af 38 st. Här upptagas endast de grufvor, som äro belägna i Nora socken och äro dessa: Klacka stora odalfält, omslutande det mindre, men mera prisade Lerberget, hvilka båda hålla en rik engången malm; Timanshytte Kärrgrufva och Stängselgrufva, som lemna en något svafvelhaltig tillsättningsmalm. Dessa grufvor äro hvar för sig delta mellan flera intressenter, hvarför arbetet också bedrifves mera lamt och planlöst. År 1801 utgjorde malmuppfordringen 7,200 skeppund; år 1810 7,040; år 1820 13,220; år 1830 6,161; år 1840 12,860 samt år 1850 14,026 skeppund. Malmbrytningen för dessa sista 50 åren utgör 570,976 skeppund, motsvarande 1 1,419 skeppund för hvarje år. Arbetarnes antal årligen skall utgöra 112, deraf 4 qvinnor, 1 En hufvudsakligen geognostisk »beskrifning öfver Dalkarlsbergs jernmalmsfält uti Nora socken och Örebro län af A. Erdmann» finnes intagen i Vetenskapsakademiens handlingar för år 1855, och utgafs i särskildt aftryck 1858. — Angående fältets äldre historia hänvisas till Noraskog III: 1—124, hvarjemte sid. 376—403 innehålla »blad ur Dalkarlsbergets nyare historia».