Nora stad, belägen vid 59° 31/30” nordlig bredd och 3° 10 vester ifrån Stockholms observatorium, har ett inbjudande läge på vestra stranden af en sjö med samma namn, nära intill Hagbyåns utlopp deri. Omgifven af bördiga åkerfält och löfskogsbeväxta, prydligt bebygda höjder, samt egande förmånen af en lätt kommunikation, torde få så kallade småstäder hafva en angenämare vistelseort att erbjuda, och, då den från stamlinien utgrenade, under anläggning varande jernvägen hunnit blifva färdig, icke heller ett större affärslif. Staden kan icke räkna sina anor längre tillbaka än från början af 1600-talet, då den, ifrån att förut hafva varit en ringa kyrkoby med 100 invånare, sökte bringa sig upp till något högre. Stadsprivilegier erhöllos den 20 December år 1643, ytterligare bekräftade den 10 November 1645 1, och sedan dess har staden, post varios casus, uppsvingat sig till det 42:dra rummet bland rikets städer och tillhör 5:te klassen deraf. Stadsplanen, som kan sägas vara af rektangulär form, 1,000 alnar i längd från norr till söder och 600 alnar i bredd från öster till vester, är genomskuren af breda, parallela och hvarandra vinkelrätt skärande gator samt upptager en qvadratyta af 38 tld 3 kpld, hvaraf gator och torg utgöra 7 tld 13 kpld, kyrkan och kyrkovallen 1 tld 2 kpld. Ehuru belägen på en mindre ås eller kulle, med till en del mot sjön starkt sluttande sida, är läget ganska jemnt och endast 2:ne af de i norr och söder närmast sjön löpande gatorna besvärade af en starkare lutning än som för rörelsen kunde vara önskligt. Kyrkan är, såsom tillbörligt, belägen på den högsta punkten. Stadens egors allmänna beskaffenhet. Stadens egor, som på 3:ne sidor omgifvas af vatten, nämligen Norasjön på den östra, Hagbyån på den södra och Åsbosjön på den vestra och endast i norr emot Skofttorps och Borns byar hafva rågångar, som erfordra hägnad, utgöra en sammanhängande åkerslätt, endast genomskuren af mindre dalar och bäckdrag, som afleda regn- och snövattnet. Denna slätt höjer sig i norr mot dervarande stenbunden, till odling otjenlig, men skogbeväxt mark. Egornas största längd är 4,900 och bredd 4,800 alnar samt dess areala innehåll 476 tld odlad och 246 tld ouppodlad jord 2. 1 Stadens privilegier finnas efter riksregistraturet meddelade i Noraskog III: 359 o. följ. 2 Enligt den karta öfver staden Nora med dertill lydande egor, som på föranstaltande af komitén för undersökning af grunderna till städernas beskattning, efter vederbörligt förordnande, upprättades 1857 af Gustaf Liunggren, upptages den odlade stadsjorden till 495 tld 20 kpld och skogsmarken till 272 tld 322 kpld. Jfr Noraskog III: 347.