153 verksamhet både i den närbelägna staden och vid Hagby gård haft till följd att många stenar försvunnit, hvarefter man ännu kan finna åtskilliga större och mindre hålor eller gropar. Längre i söder och i närheten af den i slutet af 1840-talet ödelagda landsväg, som löper här förbi, kan ock synas flera smärre högar. Om ett par af dessa kan man dock vara tveksam om de äro formade af naturen eller af menniskohand. Emellertid torde åtskilligt tala derför, att hela den vackra, af åldriga björkar bevuxna hagmarken mellan nyssnämnda ödelagda landsväg å ena sidan, den härintill belägna åkerjorden och nuvarande landsvägen å den andra sidan är ett enda stort, kanske tvåtusenårigt graffält, som väl kan förtjena att fridlysas intill dess en vetenskaplig undersökning faktiskt ådagalagt oriktigheten af den gglospk undersökningen. Måhända är det ock i denna hagmark man har att söka den »trakt, som af gammalt kallas Alsnaret» (Alsnåret), hvarest HÜLPHERS antydt att ålderdomslemningar skulle förekomma, men om hvars belägenhet säkra underrättelser hittills icke stått att vinna 1. Slutligen torde böra erinras om ett annat slag af fornlemningar, nämligen de många och djupa grufvorna, angående hvilka Ömaxn förut (sid. 50) yttrat, att de »vittna om ett idogt och kraftigt folk äfven i en aflägsen forntid». Men i sammanhang härmed må ock erinras om de ganska talrika lemningar efter ödelagda hyttor eller masugnar samt osmunds- och hammarsmedjor, som ännu kunna framvisas på många ställen i dessa trakter. Detta säregna slag af fornlemningar, hvilka för vinnande af kännedom om utvecklingen af en bergslagsbygd icke böra lemnas alldeles ur räkningen, torde väl förtjena sitt eget kapitel; men det må benäget ursäktas om detsamma sparas — tills vidare. Utg. skall dock tacksamt mottaga alla de underrättelser, som i sådant afseende af en eller annan intresserad läsare kunna meddelas. Förr eller senare torde de blifva framlagda till upplysning och gagn äfven för andra. »Många ögon se mera än två» och hvem som helst borde kunna inse, att om också ens vilja är god, lärer dock förmågan att utforska allting vara begränsad. Anteckningar om jordeboks- och skatteväsendet inom Nora socken och Vikers kapell. Till närmare förklaring af i det följande meddelade tabeller öfver nuvarande grundskatter m. m. torde, med hänvisning derjemte till de upplysningar, som meddelats sid. 41 och 42, här ytterligare böra anföras: Nummer i första kolumnen utgöres af det hemmansnummer, hvarmed i kronans jordebok och räkenskaper hvarje särskildt hemman eller lägenhet finnes upptaget. Dessa nummer blefvo ursprungligen bestämda eller i jordeboken införda under 1720-talet. Mantal kallas sjelfva beräkningsgrunden för ett hemmans storlek. Det är en kameralistisk term, hvilken betecknar sjelfva enheten, hvarefter 1 Jfr Noraskog III: 304.