156 i följd af åkerbrukets klena beskaffenhet i dessa trakter under den första tiden 1. Då emellertid det nyss angifna sättet att gå tillväga vid tiondeuppbörden ofta gaf anledning till tvistigheter mellan tiondegifvare och tiondetagare, föreskrefs genom k. bref 17 Augusti 1727 och 11 November 1756 att, under förutsättning det vederbörande ej ville bekosta åkerns afmätning så att tionden derefter kunde bestämmas, medium af 9 ärs efter räkning och profning uträknade afkastning skulle tagas till grund för kronotiondens bestämmande, likväl så att dervid ock skulle göras afseende å hemmanens jordmån, den naturliga beskaffenheten af åker och äng, bördighet och utsäde m. m. Dylika tiondesättningar öfvergingo och faststäldes för Lindes socken år 1732, Ramsberg 1745, Nora och Jernboås 1747, Ljusnarsberg 1756, Hjulsjö 1758 samt Grythytte och Hällefors socknar 1775, naturligtvis icke för andra hemman eller lägenheter än som då funnos upptagna eller skattlagda. För alla sedermera tillkomna hemman har kronotionde blifvit åsatt vid skattläggningen. Tionden har i dessa socknar blifvit bestämd att utgå hufvudsakligen i råg och hafre. Hvad angår Nora socken och Vikers kapell, finnes sammanräknade beloppet uppgifvet här ofvan sid. 41 och anordningen deraf å sid. 43. Genom beslut vid 1869 års riksdag och i anledning deraf utfärdad k. kungörelse 23 Juli samma år blef all kronotionde omsatt till penningar efter beräkning af medelvärdet mellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris, för att med det sålunda funna värdet utgöras från och med 1872. Vid denna omsättning beräknades värdet af 1 kubikfot råg till 2 kronor 35 öre, af 1 kubikfot korn till 1 krona 96 öre och af 1 kubikfot hafre till 1 krona 4 öre. Med kännedom af dessa värden är det således lätt för en hemmansegare att beräkna den spanmålsqvantitet i råg eller hafre som hans förfäder eller företrädare vid hemmanet haft att utgöra, vanligen in natura, hvilket förfaringssätt oftast medförde sådana »oegentligheter», för att icke rent ut säga trakasserier, som finnas antydda å sid. 47 här ofvan. Summa grundskatt. Genom 1885 års riksdagsbeslut och i följd deraf utfärdad k. kungörelse angående nedsättning i grundskatterna föreskrefs, att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i kronans jordeböcker och räkenskaper skulle sammanföras till en summa, under benämning grundskatt, samt att nedsättning med 30 procent af denna grundskatts belopp skulle inträda från och med år 1886. Genom beslut vid 1892 års urtima riksdag antogs en af K. M:t 2 December samma år utfärdad lag angående fullständig afskrifning af samma grundskatter, enligt de föreskrifter, som innehållas i § 1, af denna lydelse: 1 Noraskogs arkiv I: 170—172, 190. Till närmare belysning af här anförda förhållanden må tilläggas, att af »tiondeskrifvarens» redogörelseräkning öfver den influtna tiondespanmålen år 1608 (Uplands handl. n:r 21 för 1609) erhålles den upplysning, att tionden af hela den vidsträckta Noraskogs församling utgjort endast 20 tunnor råg och 21 tunnor korn eller tillsammans 41 tunnor, hvaremot samtidigt i Näsby socken samma tionde utgjorde nästan lika mycket eller omkring 40 tunnor; i Ervalla socken omkring 50 tunnor och i Fellingsbro socken ej mindre än 368 tunnor spanmål, således nio gånger det belopp som utgjordes inom Noraskog.