174 För det fjerde lemna de för Nora bergslag tid efter annan utfärdade s. k. privilegiebref och öfriga resolutioner rörande skatteväsendet derstädes icke den ringaste antydan derom, att bergsmanshemmanen erhållit några eftergifter eller förmåner uti en enda af de i mantalsräntan ingående skattetitlarne. Denna omständighet vinner ock bekräftelse af ett äldre utlåtande i ämnet, dateradt 18 September 1771, och afgifvet gemensamt af Kammar- och Bergskollegierna. Så väl i detta utlåtande, som exempelvis i k. resolutionen 26 Juni 1772, säges bergsmännens friheter bestå dels uti en tryggad besittningsrätt af sina egendomar, dels uti frihet från »knektehåll», och dels uti en för landsbygden icke vanlig handelsfrihet 1. Denna sistnämda frihet har genom senare tiders näringslagstiftning af sig sjelf bortfallit, och friheten från knektehållet kan ock sägas hafva upphört genom rotevakansafgifters påförande. Huruvida åter en tryggad besittningsrätt befästas derigenom att man ifrågasätter påförande af sådana skatter, hvilka tillförene icke utgått och om hvars tillvaro såsom bergslagsfriheter man lefvat i fullständig okunnighet ända till dess vederbörande hemmansegare delgifvits sina först omtalade resolutioner, — derom torde vara öfverflödigt att yttra sig. Ett faktum är emellertid gifvet, och det är, att sjelfva Kammarkollegium saknade kännedom om dessa friheter i mantalsräntan intilldess 1867 års utlåtande såg ljuset; och detta faktum förbättras icke derigenom, att någon »författning», hvaruti berörda friheter förklaras hafva blifvit meddelade såsom bergslagsprivilegium icke i merberörda utlåtande kunnat åberopas, ännu mindre framläggas. På grund af hvad jag sålunda tagit mig friheten anföra, tillrådes alla de hemmansegare, som icke redan afgifvit förklaring öfver dem tilldelade resolutioner, att utan dröjsmål följa exemplet. För egen del är jag visserligen icke intresserad i denna räntetvist, emedan hemmanet Bergsäng är ett ibland de få hemman, som icke drabbas af den nu anstälda allmänna räfsten; men då jag i egenskap af riksdagsombud haft ganska mycket obehag och bekymmer för frågans föregående behandling, har jag ej ansett mig böra likgiltigt lemna frågan åsido i dess nuvarande skede. Bergsäng i Juli 1877. J. Johansson. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med här ofvan angifna synpunkter afgåfvos förklaringar af de flesta hemmansegarne. De sålunda framstälda anmärkningarna lemnades emellertid utan allt afseende af Länsstyrelsen, som ett halft år senare meddelade för hvarje särskildt hemman utslag, efter tryckta formulär, hvilka utslag för de »gamla» hemmanen voro af enahanda lydelse, som det här nedan bifogade: Konungens Befallningshafvandes i Örebro Län Utslag i fråga om de afgifter, hvilka, i enlighet med Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1871, böra, såsom ersättning för upphörande af tackjernstionden, åläggas hemmanet 1 mantal skatte N:o 1 Fåsjöhyttan i Nora Socken och Härad; uti hvilket mål Kongl. Kammar-Kollegium, med öfverlemnande af en i dess första provinskontor upprättad förteckning, upptagande dels de hemman inom Nora bergs- 1 Jfr Noraskogs arkiv I: 129 och 134.