231 Södermanlands län. Åkers styckebruks allmänningar. Åkers bruk har varit ett gammalt kronobruk, som i början af 1600-talet af Vilhelm och Gillis De Besche för kronans räkning uppbygdes på egorna till 1/4 kronohemman Sågaretorpet med 2:ne masugnar. Sedermera uppläts bruket på arrende till Henrik Lohe, hvarom närmare upplysning kan vinnas af ett Bergsamtets bref 26 Februari 1639. Men redan 21 Februari 1640 uppdrogs åt bergmästarne äten Andersson och Kristofer Geijer 1 att besigtiga och värdera så väl kers som Skeppsta bruk med Krampa, hvilka bruk Gustaf II Adolfs enkedrottning Maria Eleonora förklarat sig sinnad att vilja upplåta till enskilda personer. Omedelbart härefter försåldes bruket till förutnämda Lohe och en borgare Hans von Förden i Södertelje mot en köpesumma af 4,325 daler silfvermynt, hvarefter 5 Mars 1640 Bergsamtets nya bruksprivilegier utfärdades, hvilka den 26 i sadmma månad och år af Enkedrottningen bekräftades. Sedermera utgaf drottning,Kristina 14 Januari 1654 privilegium och frihet »på styckegjuteri» vid Åkers bruk under loppet af 10 år, å hvilket privilegium meddelades kongl. prolongation 26 Januari 1665, hvarefter Karl XI konfirmerade och stadfästade brukets privilegier och förmåner genom en 22 Mars 1676 utfärdad resolution. Sedan Bergskollegium 4 Februari 1698 meddelat privilegier för inrättande af en kniphammare vid bruket, blefvo genom särskilda skrifvelser af 7 December 1716 och 22 Maj 1717 vederbörande anmodade om framförande af kol till Åkers bruk från omkringliggande socknar, hvarjemte Bergskollegium 26 November 1717 och 19 November 1719 ytterligare förordnade att allmogen i Gryt, Gåsinge, Kattnäs, Taxinge, Dillnäs, Kärnbo, ker, Länna, Härads och Strengnäs socknar skulle tillhållas att föra sina salukol till samma bruk. Sedermera föreskrefs genom Bergskollegii upprepade resolutioner af 6 Juli 1721, 8 Juli och 5 Oktober 1731 samt 16 Oktober 1739 huru och på hvad sätt Åkers bruk kunde betjenas med nödiga kolningar af vindtäflen och annan oduglig skog på närliggande allmänningar, hvarefter K. M:t på derom gjorda framställningar i bref till kollegiet 2 September 1756 förklarade, att emedan Åkers styckebruk behöfde tillgång på kol för dess gjuterier samt ved och timmer till rostning och byggnader, och det således vore angeläget att detsamma blefve med deremot svarande understöd försedt; ty ansåg K. M:t skäligt att bruket skulle bibehållas vid den kolning af 200 stor-ryssar kol »ifrån de kronoskogar, som hittills vanligt varit till brukets bestånd, såsom ock rostved och byggningsvirke bruksegaren tilldelas ifrån någon till bruket belägen och annat verk ej underlagd kronopark, till så stort qvantum som kunde oundgängeligit pröfvas». Detta understöd för bruksdriften skulle »beständigt» utgå, intill dess en af K. M:t samtidigt anbefald skogskommission hunnit afgifva sin berättelse och sitt utlåtande öfver verkets ytterligare behof af understöd från ifrågavarande skogar, samt K. M:t sig deröfver vidare utlåtit. Innan föregående beslut meddelades, hade Åkers styckebruks egare, lika som många andra med den rätt bruk och bergverk i allmänhet er- 1 Angående dessa båda bergmästare hänvisas till Noraskogs arkiv I: 2, 10.