245 verk jemväl upphört att drifvas, öfverlemnades allmänningen genom kongl. resolution 15 Juli 1778 till Vedevågs manufakturverk, som åter genom en af K. M:t 14 November 1793 faststäld öfverenskommelse afstod från samma skogstrakt 1, hvilken nu ändtligen genom Bergskollegii utslag 27 Mars 1797 blef upplåten till Dalkarlsbergs grufvor. I sistnämda utslag beskrifves trakten sålunda: »skolande denna allmänning vara mycket intagen af Kartila stora mosse, samt en annan kallad Långsmossen, hvarjemte å ländigaste delen deraf vore beläget det i äldre tider derstädes anlagda skogvaktaretorp; och sedan desse med flere hinder blifvit afdragne, har den skogbärande delen funnits utgöra 30 tld, i skarp och senväxt landmån». Som Bergskollegium vid en föregående skattläggning genom resolution 5 Mars 17382 förklarat, »det utaf denne Karthälleö allmänning med bestånd i längden kunde erhållas 6 stafrum ved årligen», så faststäldes rekognitionsafgiften i 1797 års utslag att utgå med 6 sk. bko årligen från och med 1794. Af k. br. till Kammar- och Bergskollegierna 15 April 1817 inhemtas, att K. M:t funnit »att berörde allmänning skall vara behöflig för Dalkarlsbergs grufvelag, både för dess förnödenhet af timmer, och äfven för den nytta ett å allmänningen anlagdt torp, såsom skogvaktareboställe skall medföra, i anseende till vården af så väl denna, som grufvelagets andre deromkring belägne skogstrakter»; i följd hvaraf K. M:t ville hafva tillåtit, »det må ifrågavarande Kartilleö rekognitionsskog hädanefter som hittills under Dalkarlsbergs grufvelags disposition förblifva, emot det att grufvelaget derför erlägger behörig rekognitionsafgift». Men af kronoräkenskaperna synes framgå, att hvarken nämda rekognitionsafgift, motsvarande 19 öre, eller skogsbevillning utgöres för den faststälda årsafkastningen 6 stafrum. Ekonomiska kartverket upptager arealen af åker och tomter till 22 qv.-ref, äng 18, skogbeväxt mark 210, skoglös mark 65, eller tillsammans 315 qvadratref. År 1893 taxerades Kartila grufallmänning med derå belägna torp till 3,000 kronor 2. Lönnbottens allmänning i Nora socken och bergslag af Noraskogs härad. Genom Bergskollegii meromförmälda bref 1 Juni 1689 anslagen till Stribergs och Klacka grufvor, som då ledo »mycken brist på skog». Sedermera »undfick det på skog utfattiga Åshyttelaget tillstånd», genom Bergskollegii resolution 12 April 1748, att åvligen kola på denna allmänning, hvilken rättighet upprepade gånger förnyades, dock mot en »afgift af 34 sk. 10 rst. specie till grufvekassan». Nyssnämda hyttelag lät ock på sin bekostnad afmäta och kartlägga allmänningen 1762, då 2 befans »innehålla 638 tunnland utom berg och mossar» 3. Sedan Åshytte masugn blifvit ödelagd genom vådeld 17 April 1797, upplöstes det då varande hyttelaget och indeltes enligt Bergskollegii utslag 14 December samma år vid närgränsande hyttor, hvarefter Lönpnbottens allmänning nästan uteslutande begagnades för grufbrytningen i Åsbobergs odalfält. Jemlikt 1 Jfr »Om Noraskog» I: 195 och följ. 2 Jfr sid. 141 och 166 här ofvan. 3 »Om Noraskog» I: 184.