246 Bergskollegii utslag 5 Mars 1828 1 fortfor detta förhållande; och beräknades af allmänningen enligt den 1825 upprättade nya kartan till 695 tld 15 1/2 kpld, deraf Malmbergstorpets inhägnade område utgjorde 24 tld 6 1/2 kpld, mossar och impediment 119 tld 2 1/2 kpld, samt skogsmark 552 tld 6 1/2 kpld, graderad till 439 tld 18 3/4 kpld, med en årlig afkastning af 141 stafrum ved. I nyssberörda utslag förklarades att torpets område jemväl skulle beräknas som fullgod mark, hvarigenom årsafkastningen höjdes till 148 stafrum, för hvilken afkastning rekognitionsafgiften faststäldes till 3 rdr 4 sk. bko, som med 4 kronor 62 öre fortfarande utgöres af allmänningens nuvarande innehafvare, Stribergs grufbolag, hvarmed Åsbobergs odalfält förenades, jemlikt stämmobeslut 12 November 1861, äfvensom skogsbevillning för 148 stafrum med 37 kronor. r 1890 taxerades Lönnbottens grufallmänning med torpen Malmbergstorp och Malmbergsfors till 30,000 kronor, hvilken taxering 1893 nedsattes till 25,000 kronor. Ekonomiska kartverket upptager arealen deraf sålunda: åker och tomter 44, äng 60, skogbeväxt mark 2,841, skoglös mark 800, vägar och vattendrag 233, eller tillammans 3,978 qvadratref 2. Gyttorps norra allmännings östra del, äfven kallad Åsbobergs grufallmänning, i Nora socken och bergslag. Utgör en del af skogsmarken till det hemman Gyttorp, som genom bytesbref 23 Augusti 1607 öfverläts till kronan 3. Sedan denna skogstrakt under en längre tid varit upplåten till kolfång åt innehafvarne af smidesrätten vid den kronan fordom tillhöriga Kungshammaren, uppläts densamma genom Bergskollegii resolutioner 26 Mars 1725 och 11 April 1748 till Rödkärrs kopparverk och efter dess upphörande genom k. resol. 15 Juli 1778 till Vedevågs manufakturverk, som dock genom en af K. M:t 14 November 1793 faststäld öfverenskommelse afstod från såväl denna som en annan skogstrakt 4. Blef derefter genom Bergskollegii utslag 27 Mars 1797 »anslagen till Åsbobergs grufvor; afmätt och kartlagd åren 1764 och 1812, samt enligt bergmästarens uppgift innefattande en areal af 53 tld 20 kpld, deraf skogsmark 52 tld». Då denna allmänning vid en föregående skattläggning, enligt Bergskollegii resolution 5 Mars 1782, ansetts kunna lemna en årlig afkastning af 12 1/6 stafrum ved, bibehölls i 1797 års utslag denna uppskattning, i följd hvaraf rekognitionsafgiften faststäldes till 12 sk. 2 rst. bko (= 38 öre); men så vidt kronoräkenskaperna gifva vid handen utgöres hvarken rekognition eller skogsbevillning för det sålunda bestämda stafrumtalet. Denna allmänning — hvilken, likasom den nästföregående, jemlikt beslut vid allmän bolagsstämma 12 November 1861 innehafves af Stribergs gruf bolag — med dertill hörande arbetarebostad (Åsbotorp), taxerades 1893 till 3,000 kronor. Dess areal är af Ekonomiska kartverket sammanräknad med nästföljande skogstrakt 5. Gyttorps norra allmännings vestra del, vanligen kallad Pershytte grufallmänning, i Nora socken och bergslag, har äfven utgjort en del af Meddeladt som bilaga (n:r 8). Jfr sid. 74, 139 och 161 här ofvan. Jfr Noraskogs arkiv I: 548, 549. Jfr sid. 245 här ofvan. Jfr sid. 74, 139 och 160 här ofvan. o- —