248 skogshygge utan likmätigt K. M:ts första förordning endast till mulbete förunnas, hvarefter genom en k. resol. 18 December 1693 och k. br. till Bergskollegium 10 Oktober 1695 skogens upplåtande till Pershytte grufvor ytterligare bekräftades; och sedan Nora stad vid 1719 års riksdag anhållit att återbekomma denna skog, förklarades i k. resol. 26 Juli 1726 att Gyttorpsskogen icke kunde eller finge skiljas från Pershytte grufvor. Denna grufvornas dispositionsrätt till ifrågavarande skog har sedermera, med anledning af uppkommen rättegång, blifvit ytterligare faststäld genom en K. M:ts dom 26 Maj 1826 1. Gyttorps södra allmänning har blifvit afmätt och kartlagd åren 1764 och 1827, samt innehåller enligt bergmästarens undersökningsprotokoll 15 Oktober 1873 en arealvidd af 612 tld 21,8 kpld, hvaraf jemlikt k. br. 18 Januari sistnämda år 23 tld 21 kpld blifvit upplåtna till Nora—Karlskoga jernväg. Den återstående arealen, 589 tld O,8 kpld, graderad till 534 tld 10,317 kpld, beräknades lemna en årlig afkastning af 170,983 stafrum ved, för hvilken afkastning föreslogs en rekognitionsafgift, à 1 sk. bko pr stafrum, af 5 kronor 34 öre. Vid pröfning af detta förslag förklarade Kammar- och Kommerskollegierna, genom utslag 1 December 1874 2, att, då Pershytte grufbolag genom k. br. 18 Januari 1873 3 berättigats till ersättning för det område, som från denna allmänningstrakt upplåtits till Nora—Karlskoga jernväg, detta område borde med dess graderade jordtal 22 tld 29,838 kpld fullgod skogsmark taxeras till rekognitionsafgift af 23 öre, i följd hvaraf och på grund af k. br. 24 November 1747 och 27 Juli 1779 rekognitionsafgiften för Gyttorps södra allmänning faststäldes till 5 kronor 57 öre, »att till K. M:t och kronan årligen utgöras med tre års efterräkning från och med år 1871». Härjemte erlägges fortfarande skogsbevillning för 178,983 stafrum à 25 öre med 44 kronor 75 öre 4. Denna allmänning, som 1879 taxerades till ett värde af 35,000 kronor, taxerades 1893 med det derå belägna torpet Hurrebo till 18,000 kronor. Ekonomiska kartverket upptager arealen till 5,045 qv.-ref, deraf åker och tomter 26, skogbeväxt mark 3,191, skoglös mark 187, vägar 40 samt sjöar och vattendrag 1,601 qv.-ref 5. Pershytte grufallmänning Utmålet, äfven kallad Hagby och Fibbhytte allmänning i Nora socken och bergslag. Genom Bergskollegii bref 1 Juni 1689 upplåten till Pershytte grufvor och genom k. resol. 27 Augusti 1816 derunder bibehållen 6. Jemlikt Bergskollegii utslag 14 Februari 1828 7 utgör arealen af denna allmänning, enligt deröfver 1764 upprättad karta, 411 tld 23 kpld, deraf intagor till skogvaktarebostället Utmålet 18 tld 6 Jfr Noraskog III: 338, 372. Jfr bilaga (n:r 11). Meddeladt som bilaga (n:r 10). Den faststälda rekognitionsafgiften 5 kronor 57 öre motsvarar en årsafkastning af 178,24 stafrum, efter hvilket qvantum skogsbevillningen rätteligen borde debiteras med 44 kronor 56 öre, i stället för att nu i följd af oriktig beräkning 44 kronor 75 öre påföres. 5 Jfr sid. 74, 139 och 160 här ofvan. 6 Jfr bilaga (n:r 2). 7 Meddeladt som bilaga (n:r 7). sv— 4