311 Slutligen må ock omförmälas ett annat fall, som utvisar att, långt innan den friare näringslagstiftning gjorde sig gällande, hvilken fann sitt uttryck i 1859 års förut anförda förordning, k. M:t likväl respekterat den skattemannarätt, som ett nedlagdt verk förvärfvat till rekognitionshemman och sålunda jemväl ansett det i skattebrefvet införda vilkoret om hemmanets oskiljaktighet från det nedlagda verket vara utan vidare verkan. Detta fall, hvars betydelse såsom prejudikat i nu väckta återvinningstalan icke lärer sakna sin betydelse, innefattas i ett af K. M:t 7 Juli 1832 aflåtet bref till Bergskollegium af följande innehåll: CARL JOHAN etc. Wår ynnest etc. Hos Oss har egaren till det i Ramsbergs socken och bergslag af Örebro län belägna Håkansboda eller Flögfors kopparverk, numera aflidne bergsrådet Detlof Heijkensköld, i und. anhållit att som kopparverksrörelsen derstädes icke utan betydlig förlust vidare skulle kunna drifvas, samma verk måtte få nedläggas och den dit anslagne till skatte köpta rekognitionsallmänningen Trekanten hädanefter i stället få begagnas för jerntillverkning vid de sökanden tillhöriga s. k. Klotverken eller Korslångs och Nyfors hamrar i Vesterbergslagen af Stora Kopparbergs län, samt sökanden i sådant afseende beviljas en tillökning i stångjernssmidet derstädes af 320 skeppund, utan förändring i dervarande verkstäder och grundad på egen tackjernstillverkning i Klots masugn, för hvilka båda ändamål berörda skog vore fullt tillräcklig; öfver hvilken und. anhållan, sedan i anledning deraf behörig bergmästareundersökning å stället blifvit förrättad och bergmästaren i orten dess yttrande afgifvit, I, efter det nuvarande egarne till kopparverket, genom ombud, fått ytterligare upplysningar i målet aflemna, med infordradt und. utlåtande af den 29 sistlidne Mars, till Oss inkommit. Vid föredragningen häraf hafve Vi, lika med hvad I i und. yttrat, funnit intet hinder möta, att egarne af Håkansboda eller Flögfors kopparverk må koppartillverkningen derstädes nedlägga; äfvensom Vi i nåder godtfunnit tillåta, att den till kopparverket anslagne numera till hemman indelta och under verket skatteköpta rekognitionsallmänningen Trekanten, må af verkets egare bibehållas, och skogen dertill, hvarå, såsom inom bergslag belägen, något stångjernssmide emot författningarna icke kan grundas, för tackjernsblåsning inom orten användas. Hvilket etc. Vi befalle etc. Stockholms slott den 7 Juli 1832. CARL JOHAN. M. G. Danckwardt. Med anledning häraf finnes angående de af Trekantens f. d. allmänning bildade hemmanen Lönnemora n:r 1, 13/8 mantal, och Sörsjön n:r 1, 1 mantal, hvilka hemman jemlikt Kammarkollegii skattebref 11 Mars 1828 blifvit till skatte försålda med förbehåll att oskiljaktigt vara förenade med Håkansboda kopparverk, i 1880 ärs jordebok endast en anteckning derom, att de utgöra delar af Håkansboda kopparverks anpart af berörda allmänning. Dessa hemman förvandlades sålunda utan förbehåll till vanliga bergsmanshemman.