Några blad ur Hälleforsverkens historia. Med anledning deraf, att Hällefors kyrka uppfördes 1644 — således för 250 år sedan — och i början af det följande året (23 Februari 1645) högtidligen invigdes, hvarom några anteckningar vid ett föregående tillfälle blifvit meddelade 1, må här anföras några blad ur historien om de bergverk, hvilka närmast föranledde bildandet af Hällefors församling, hvilka verk ännu den tid som är utgöra hufvuddelen deraf. En Bergskollegii relation öfver riksens bergslager, daterad 8 November 1666 och öfverlemnad till konung Karl XI:s förmyndare-regering 8 April 1667, innehåller bland annat följande: Hälleforsens silfverbruk i Vermland och Grythytte socken beläget, så kalladt af de släta hällar, som finnas under dess ström, hvilkens rätta elf eljest heter Svartelfven, som kommer neder ifrån Dalarne och faller in uti Venern. Dess första uppfinnelse är oförmodeligen händ af en finne, Göran i Käxkärnan benämd 2, i det hans uppsåt var att söka efter jernmalm, som samma händelse sin kyrkoherde i Grythyttan uppenbarade 3, och efter dess inrådande presenterade sin funna handsten åt sal. herr riksrådet och kollegii president Karl Bonde år 1639 in Martio, då den kongl. regeringen var stadd i Örebro, och undfick till hittelön lifstidsfrihet på sitt torp, samt penningar och en silfverkanna om åttatio lod . Skedde alltså derpå första sänk- och bränningen med kronones omkostnad på den orten der finnen handstenen tagit hade och vardt uppfinnaren till åminnelse S:t Görans grufva kallad, som än i dag varar och är nu till 22 famnar djup. Derefter blefvo ännu fyra andra grufvor dersammastädes med kronones omkostnad, igenom en särdeles dertill förordnad inspektors pådrifvande så väl som nödtorftiga grufvedrängar och malmskiljare, upptagne, nämligen 1 Noraskog III: 227 och följ. 2 Göran Simonsson i Käxkärn (af finska ordet käki = gök, således gökkärn) uppräknas bland Grythytte härads första nämdemän, från tingslagets bildande 1640. Han tog afsked ur rätten 1662 och afkomlingar anses ännu lefva inom bygden. Göran var äfven en af grundläggarne till Sikfors bruk. 3 Huruledes kyrkoherden Olaus Jacobi af presidenten i Bergskollegium Karl Bonde i en skrifvelse, dat. Grythyttan 24 Maj 1638, erhöll uppmaning att skaffa reda på Görans fynd och tillika fick löfte derom att prestens »omak skall ock väl blifva betalt», omtalas i Noraskog II: 428. 4 Enligt Bergskollegii skrifvelse 12 Mars 1639, erhöll Göran, »som detta malmstrecket uppenbarat, till recompense tiondejernet för dess 1/8:dels masugn till en behaglig tid eftergifvet, förutan de 50 daler smt, som han derföre skulle bekomma». Noraskogs arkiv. II. 1 21