340 eller gier mig ut för någon Astronomus, dock får lof här jemte säja: Rara Temporum Felicitas, ubi Sentire, quæ velis, et quæ Sentias, dicere licet. Dermed punct i denne Affaire». I Bohmans ifrågavarande anteckningsbok förekommer slutligen en »Förteckning uppå Sveriges framfarne Glorvördigste Konungar af den Höga Gustavianiska Familien, både til deras utkorelse, död och ålder, ja äfven Detronicerande», hvilken förteckning slutar med Adolf Fredrik. De få anteckningar som för öfrigt blifvit inrymda i nämda bok äro gjorda i en senare tid och sakna all betydelse. Slutligen må tilläggas att Olof Bohman, som, enligt hvad han sjelf uppgifver, 5 Mars 1784 »renoverat» sina lefnadsminnen, något mer än 2 1/2 år derefter afled 28 September 1787, då han uppnått en ålder af 84 2/3 år. Enligt dödboken hade han i lifstiden gjort sig känd för ett »berömligt och kristeligt uppförande»; dödsorsaken angifves vara ålderdomsbräckligheter och svullnad; begrafningen skedde 7 Oktober. Hans senare hustru Anna Kristina Kihlstedt, som öfverlefde honom, var född i Filipstad 1 Maj 1719 och afled i Nora 15 November 1789, med vitsord af ett »hederligt och dygdigt uppförande». Hon begrofs 23 i samma månad och år. Det halfva mantal af dåvarande hemmanet n:r 1 i Elfstorp, som åtminstone till större delen torde hafva tillfallit Bohmans förra hustru Anna Kristina Trotzig såsom arf, och hvilken hemmansdel måhända redan vid tiden för deras giftermål eller kort derefter, omkring 1740, af dem bebygdes, blef kalladt Kristinelund — efter Bohmans moder, svärmoder och hustru — öfvergick någon tid efter hans död eller omkring 1791 till dåvarande geschwornern i Nora och Lindes m. fl. bergslager Erik Tunelius 1. Ehuru denne 1793 blifvit utnämd till bergmästare vid Nya Kopparberget, synes han först 1797 hafva ditflyttat, hvarefter Kristinelund 1798 tillträddes af häradshöfdingen och lagmannen Joh. Welin J:son, efter hvars frånfälle 1829 gården öfvergick till sonen, häradshöfdingen Fredrik Welin. Sedan denne aflidit 1851 såldes Kristinelund följande året till kronofogden Karl Axel Zetzell, hvilken åter 1875 öfverlät densamma till nuvarande egaren, häradshöfdingen Magnus Unger, som efter gårdens fullständiga ombyggnad uppkallade egendomen med namnet Hitorp (jfr sid. 56). 1 Se »om Noraskog» I: 319.