430 De erbjudna fördelarna torde ha varit tillräckligt lockande, och många nybyggare vände sig till hertigen personligen för att erhålla tillståndsbref. Antagligen af denna anledning faststäldes 6 Oktober 1583 ett »wist conceptt för Finner, som Torpestelle vptagit haffue och begynt bygge». Det är möjligt att dylika tillståndsbref i original ännu finnas i behåll inom orten. I hvad fall som helst torde ett meddelande af nyssnämda »concept» icke anses olämpligt. Det lyder sålunda: vi Karl etc. Göre veterligt, att efter denne brefvisare N. N. hafver upptagit och begynt rödja och bygga ett torpställe på kronones egendom, benämd N. N. i N. socken liggandes, så hafve vi gunsteligen efterlåtit att han det behålla och bruka må, dock med sådana vilkor och förord, att vår fogde samt häradshöfdingen och tolf beskedlige män af häradet skola den plats bese, som afrödjes och bygges uppå, så att det icke sker gamla bolbyar till hinder och men, eller på några enskildas egor, som med rå och rör omlagda finnes, och desslikes lägga den del till förbemälde torpestad i skog och mark som dertill höra skall, att han, som det besitter och brukar, må veta hvad honom med rätta tillhörer. Sedan, när så är skedt, skall förenämde N. N. njuta, bruka och besitta förbemälde torpestad skattfri och utan all tunga uti 6 år, och sedan skall det för skatt läggas efter som det kan vara med egor godt och lägligt till. Desslikes skola hans barn och efterkommande vara, hvar efter annan, närmast till att besitta samma torpestad för årlig skatt och utlagor. Det vår fogde, häradshöfdinge, länsmän och alla andre, som för vår skull vele och skole göra och låta, måge veta sig efter rätta.» Det sålunda ordnade nybyggesväsendet gjorde ganska hastiga framsteg, och det är sannerligen ett mycket stort antal hemman inom Karls furstendöme, som från denna tid räknar sin tillkomst. Af ett i Kammararkivet förvaradt »extrakt öfver nya upptagna gårdar och torp» under åren 1580—1586 1 erhålles härom särdeles goda upplysningar. Detta extrakt utgör en skarp och skärande kontrast till de i brodern, konung Johans fogdehandlingar talrikt förekommande förteckningarna öfver ödeshemman och lägenheter, hvilkas antal i det öfriga Sverige under samma tid deremot oupphörligt ökades. Med fullt fog kunde derför svenska rådsherrar i en skrift till Johan 5 September 1589 säga, efter att ha påpekat orsakerna dertill, att »bönderna komma småningom af sig, utskylderna blifva år efter år obetalda, tegarna oplöjda, skörden allt mindre: och man ser nu på många ställen småskog växa upp, der fordom var åker och äng, och kring bygden vandrar nu med tiggarsäck den fordom välmående bonden» 2. Huru det deremot såg ut vid hertig Karls nybyggen, särskildt de vid »Myklesbodar» belägna, skall efter den nyss åberopade handlingen här nedan relateras: Bengt i Sibbo (Sibberboda), upptaget 1580, hade »uppgjort» åker till 8 skäppors utsäde, äng till 10 sommarlass hö, hade god mark och lägenhet till mera äng och åker, samt godt fiske, skog och utrymme. — Björn i Valåsa, upptaget 1584, hade åker till 1 skäppas utsäde, äng till 6 sommarlass, god mark och lägenhet till ytterligare odling, samt godt fiske, 1 Södermanlands handl. 1580, n:r 18. 2 Jfr Noraskogs arkiv I: 161.