445 till 1/2 1:℔ smör och »Valåssa» till 12 må smör. Härtill kom senare den oundvikliga fodringen, 1 årlig och 1 kungshäst för hvarje torp, samt för några äfven 1 dagsverke. Vidare finnes Käxsundet antecknadt till skattläggning 1592 samt följande nybyggen såsom upptagna 1591: Sandetorp (Sandsjötorp), Herrenäset, Gräsmossen, Strömedet, Utterbäcken, Vismosetorp (Vismenästorp) och Bjurvik, längre fram i tiden kalladt Elgsimmen 1. Jordebokssumman för samma år upptager: 1 skattetorpare, 2 kronolandbor, 6 hela och 3 halfva kronotorpare, 19 skattlagda nybyggare (hvartill komma de oskattlagda, ungefär lika många till antalet), 1 kyrkolandbo, 5 arf och egne landbor med 3 torpare samt 5 frälselandbor med 4 torpare, eller tillsammans omkring 68 åboar. Den årliga räntan beräknas till 9 fat 1/2 1:℔ (= 180 1/2 1:℔) osmundsjern, 24 1l:℔ 18 m4å (= 498 m34) smör, 13 m3. humle, 6 dagsverken, 59 årliga, 7 biskops- och 44 kungshästar, hvilka siffror här anföras till jemförelse med dem, som längre fram meddelas ur 1600 års jordebok. Skillnaden utgör tillväxten under de mellanliggande åren. Äfven under 1591 upptogos extra gärder eller bevillningar. Räkenskapen redovisar skäligen knapphändigt derför, men det vill synas som att det sammanräknade skattemantalet varit enahanda som nästföregående år, eller 171/2 »hela kronobönder». Att döma af slutsiffrorna skulle denna extra uppbörd hafva utgjort: för humle, smör och torrfisk, hvilka persedlar fingo lösas med penningar efter 3 1/2 mark för 1 pund smör och humle och 2 mark för 1 pund torrfisk, tillhopa 5 daler 1 öre 21 pgr; samt i öfriga persedlar: 23/8 oxar, 23/8 får, 23/8 skinnpälsar, 23/8 par skor och 1 3/16 st. »tunneträ», hvilket senare äfven kunde lösas med 1 mark stycket. Dessa sistnämda slutsiffror gifva dock anledning antaga, att skattemantalet i verkligheten uppgått till 19 »hela kronobönder», samt att hvarje gärdelag på 8 mantal fått utgöra eller anskaffa en oxe, ett får, en skinnpäls och ett par skor. Emellertid torde få anses som gifvet att skatterna för 300 år sedan hvarken voro små eller obetydliga samt att sättet för deras utgörande ingalunda varit behagligt, åtminstone icke för de skattskyldiga. Hvilken åsigt fogdarna eller uppbördsmännen kunde hafva derom må gerna lemnas derhän, men att en nutida, sorgfällig granskning af deras bevarade räkenskaper i allmänhet icke skulle utfalla till deras förmån, vill utg. uttala såsom sin mening. Huru med den nybyggesverksamhet, som förut blifvit omtalad, förhållit sig under de nästföljande åren kan ej säkert uppgifvas, emedan fogdehandlingarna för 1592—1599 helt och hållet saknas. Det vill dock synas, som en viss stagnation under dessa år inträdt, enär ytterst få hemman från den tiden kan antagas leda sitt ursprung 2. Att hertig Karl emellertid icke lemnade nybyggesväsendet ur sigte, framgår dock tydligt 1 Enligt en uppgift i Karlskoga häradsrätts dombok 1651, skall hemmanet Elgsimmen hafva upptagits på grund af hertig Karls tillstånds- eller bekräftelsebref 11 Febr. 1596. I jordeböckerna kallas detta hemman till en början Bjurvik, äfven Bjurkärn, några år senare Elfshemman, Elgshemman, hvilket namn slutligen öfvergår till Elgsimmen. Kyrkoherden åter i sina tiondelängder kallar detsamma Eliesimmen. 2 Jemför det längre fram meddelade sammandraget af 1600 års jordebok för Karlskoga socken.