455 blifva skattlagd för vara närmast att njuta, bruka och behålla; så efter kronones skatt och ingäld således blifver förmerad och förbättrad: derföre hafve vi nådigest undt och efterlåtit att han samma torpställe upptaga, rödja, njuta, bruka och behålla må och skall, dock så att det icke må blifva bygdt någon gammal bolby för nära, der om fogden först och de tolf i nämden dersammastädes sitta samma torpställe, plats och rum bese och ransaka skola och honom det tillmåla, och när det således ransakadt och skedt är, skall han sedan skattfri bruka och sitta uti 6 år, men strax de 6 åren äro ute, räknandes derifrån han dock först begynte rödja, skall det skattläggas efter som det kan vara godt till med egorna och sedan för de utlagor och rättigheter deraf utgå skola, vare han och hans efterkommande barn och arfvingar närmast att bruka, behålla, nyttja och besitta så länge och intill dess de kunna och förmå utgöra oss och våra efterkommande sina utskylder; der våra befallningsmän, kamererare, fogdar nu äre eller framdeles förordnade blifva, så ock alla andra, som oss med hörsamhet och lydno förpligtade äro, måge veta sig här efter rätta, icke görandes Olof Henriksson eller hans efterkommande här emot hinder eller förfång i någon måtto. Af Segersjö den 27 Aprilis år 1603. Carolus. Detta nybygge skattlades sedermera 1610 till 1/4 hemman med den i Karlskoga socken då mera vanliga räntan af 1/2 1:℔ smör, 1 dagsverke, 1 årlig och 1 kungshäst samt 1 mark städsle- och 6 öre fodernötspenningar; men kort härefter finner man, att »efter välbördig Olof Kristoferssons sedel dat. den 4 Juni 1611 är lagt ifrån Karlskoga socken och till bergslaget 1/4 kronohemman Lilla Limmingen», samt att i 1612 års jordebok blifvit antecknadt, »att Lilla Limmingen är lagt under bergslaget och gör ut skattejern 6 1:℔, dagsverken 6». Räntan var således icke oföränderlig, utan jemkades efter sed och bruk inom den ort der hemmanet var beläget. Detta hemman, hvilket sålunda förlades från Karlskoga socken till Fernebo bergslag, motsvaras af det nuvarande hemmanet Fisklösen, från 1633 tillhörande Grythytte socken och bergslag. En fjerde nybyggare, som synes hafva tillkommit under 1604, är Simon i Skarpetorp, hvilket nybygge jemväl 1610 skattlades till 1/4 kronohemman med vanlig smörränta. Om detta hemman finnes 1613 antecknadt att det blifvit »uppbrändt allt hvad han egde». Icke desto mindre upptogs hemmanet ånyo, men 1617 heter det härom: »begyntes af en finne och så snart det skattlades gjorde han ett års skatt och rymde sedan bort». Det uppföres derefter i jordeböckerna såsom ödeshemman, med anteckning att det ej kan blifva besutet, »utan gifs 1/2 1:℔ smör i srisgiild». Ehuru anteckningarna om den fortsatta nybyggesverksamheten äro ganska knapphändiga och stundom motsägande hvarandra, torde dock nedanstående förteckning öfver nybyggen under ett 20-tal år vara ganska tillförlitlig. 1605: Östra Granberga, Östra Ackkärrstorp. 1607: Löfnäs (östra). 1608: Ahult, Lilla Strömed, Norrhult, Södra Degernäs. 1610: Granvik, Stockviken, Flottufva, Råglanda, Bäck eller Skråmmetorp, Dalen, Brännebacka (ånyo upptaget). 1614: Vestra Lonntorp. 1617: Qvarnetorp, Slätna eller Tåbäcken, Nytorp (vestra), Blinäs, Emterud.