456 1618: Dalebäcken, Östra Asbergsviken. 1619: Karlstorp. 1620: Stålbergsviken (Stråbergsmyran). 1622: Bjurkärnstorp, Vestanmossa, Hultet. 1623: Våtsjötorp, Skärjetorp. 1624: Råhult (Rådehult). 1626: Vestansjö, Källemo. 1627: Ölsdalen. I motsats härtill må ock anföras att hemmanen Valåsen och Brickan (Bricketorp) uppföras i jordeböckerna såsom öde under åren 1601—1604; likaså Sandetorp (Sandsjötorp) åren 1602—-1604. Kyrkoherden Olof Hansson angifver i sitt »beseglade register» 1605 såsom öde: hemmanen Qväggen, Stubbetorp, Kyrketorp, Bjurvik, Botilsboda och Brännebacka. År 1606 uppföras såsom öde Vestra Kedjeåsen, Botilsboda, Herrsjönäset och Kyrketorp. Sedermera är det endast Kyrketorp, som uppföres såsom ödehemman under åtskilliga år. Under åren 1601—1604 utgjordes i Karlskoga socken i stället för »städsel» vid åbo-ombyten gemensamt af vissa hemman årligen 1 »städsleoxe» och 1 »städsle-ko». Men i 1605 års fogdehandling 1 finnes antecknadt att af hvarje kronohemman inom hela fögderiet »utgår i städsla» 4 mark och såsom »fodernötspenningar» 3 mark, hvaraf således framgår att en ny ordning vid denna tid blifvit faststäld för dessa båda i den årliga räntan ingående slag af utskylder. Af samma års räkenskap inhemtas derjemte, att »de nye upptagne torp och gårdar uti Karlskoga socken 5 fri sin städsla och är i mantal 133/4, löper städslepenningar 133/4 daler», men vid granskningen af denna redovisning har vederbörande revisor, nämligen ett af kammarråden, härtill fogat den korta, men betydelsefulla anmärkningen: »bestås intet utan förskaffe sig K. M:ts bref». Fogdens räkenskap upptager vidare: »Item för fodernötspenningarna är hela Karlskoga socken fri och är i mantal 22 hela hemman, löper fodernötspenningar 16 1/2 daler.» I 1606 års räkenskap 2 upptages deremot såsom resterande fodernötspenningar 19 daler 14 öre. Angående denna rest är anfördt, att »dessa penningar hafva Karlskoga (män) inne med sig efter de aldrig dem tillförene utgjort hafva och voro nu hos hans K. M:t här uti Stockholm; och hvad besked de nu bekommit vet man icke förr än man får derom ransaka, när de hem komma». Vänder man om det blad, hvarå denna anteckning är gjord, så kan der läsas, att »dessa penningar äro förda till uppbörd uti 1607 års räkenskap, efter bönderna fingo ingen besked på någon skonsmål»; och i sistnämda räkenskap heter det, att »af Karlskoga socken är uppburet städsle- och fodernötspenningar, som de voro fri före 1606 och blef till besvär skrifvet, att de skulle Forokaffn sig K. M:ts bref eller utgöra fodernötspenningar 19 daler 14 öre». Resultatet häraf utföll emellertid så, att någon befrielse icke kunde vinnas, i anledning hvaraf i 1606 års jordebok för Karlskoga socken hemmantalen för första gången finnas upptagna, dervid alla krono- samt arf och egne hemman blifvit päförda den nya årsräntan med 4 mark städsle- och 3 1 Vestergötlands handl. n:r 1. 2 Vestergötlands handl. n:r 5.