465 utgöras skulle 1 tunna tjära». Efter vanlig förmedling utgjordes i Karlskoga blott 1/2 t:na tjära af hemmanet, både skatte, krono och frälse. Presterskapet åter skulle utgöra för hvarje 64 hemman 4 t:or spanmål, men denna fick lösas med 6 mark tunnan, hvarigenom presten således i verkligheten erlade 3/8 mark eller 3 öre för hvarje helt hemman inom gället. Här må äfven omnämnas en annan utskyld, som årligen utgjordes under namn af lagmans- eller häradshöfdingeräntan, hvilken ränta dock icke utgjordes till kronan, utan tillkom ortens lagman eller dennes ställföreträdare. Emellertid hade vederbörande kammarråd begynt fordra redovisning af fogdarna äfven för denna uppbörd utan att någon sådan blifvit lemnad, af den anledning att presterskapet icke upprättat erforderliga längder öfver matlagen eller hushållen. För att åstadkomma rättelse härutinnan förekommer i 1608 års fogdehandling 1 följande resolution: »Uti 1607 års besvär förmäles att presterna skulle gifva en viss längd hvar uti sitt gäld på häradshöfdingsräntan, efter hon uppbäres icke efter hemmanen utan 1 mark penningar af hvart par folk; och efter de äre så nödige (d. v. s. tröge) till att gifva besked uppå det som kronone och hans K. M:t tillkommer, skall fogden förbjuda dem sina stommar till dess de gifva besked ifrån sig.» Denna hotelse gjorde åsyftad verkan och af 1609 års räkenskap finner man, att ifrågavarande ränta inom Östersysslets dåvarande fögderi uppgått till 373 daler och i Fernebo bergslag till 5 fat osmundsjern; men det heter om denna ränta att den »icke är förd till någon vidare uppbörd eller utgift». Man hade dock vunnit sitt syfte att erfara till hvilka belopp denna ränta för ett år kunde uppgå. Åf ett i nyssberörda räkenskap intaget, af kyrkoherden Olof Hansson upprättadt »register uppå Karlskogs socken år 1610 på dem som göra lagmansräntan», en mark af hvart matlag, framgår att 69 åbor och 4 nybyggare tillsammans utgjort 18 1/4 daler. Ingen åbo eller nybyggare finnes dock namngifven i detta register. I förenämda resolution, som är dat. Stockholm i Augusti 1609 och undertecknad af kamereraren Nils Andersson, förekommer äfven ett märkligt uttalande af denna lydelse: »Förmäler fogden uti sin räkenskap att det uppbäres 5 m3. på hvart l:℔å till öfvervigf; detta vill hans K. M:t intet hafva eller tillstädja, utan rätt mått och vigt uti uppbörd och utgift.» På »Stockholms herredag 1609» beviljades dels en gärd och dels s. k. hjonelagspenningar. Gärden utgick med 1 oxe och 64 må smör af hvart gärdelag, som bestod af 16 hela skatte- och kronohemman eller af 32 frälsehemman. Presterna utgjorde för hvarje 16 mantal lika mycket som ett hemman. I Karlskoga utgick denna gärd endast till hälften. Enligt ett »mantalsregister på så många hjonelag, som bruka åker och äng uti Karlskogs socken år 1609», utgjordes hjonelagspenningar af 81 husfäder och 79 husmödrar, 4 mark af de förra och 2 mark af de senare, med tillsammans 482 mark eller 120 1/2 daler. Likasom i det förut nämda registret öfver lagmansräntan finnas icke husfädernas namn antecknade i detta »mantalsregister». Kyrkoherden Olof Hansson skref nämligen i regeln så litet och så knapphändigt som möjligt. Månadshjelpen utgick samma år lika som de föregående med 12 mark 1 Vestergötlands handl. n:r 4. Noraskogs arkiv. II. 30