509 »kapellanen» Antonius Petri 1 (Anton Persson) och klockaren Per Jakobsson representerade tillsammans med värden det kyrkliga elementet. Af befolkningen i öfrigt vid kyrkan må ock nämnas Lasse skrifvare, »underskrifvaren» Olof Jonsson, f. d. byfogden Olof Siggesson, Mårten Susenborg, Olof Bille, Hemming i Trängboda och »Kristofer i Lunden», hos hvilken, enligt hvad förut är nämdt, en del af konungens följeslagare blifvit inqvarterade. Af embets- och tjenstemän må i främsta rummet ej glömmas befallningsmannen och bergsföreståndaren Mikel Henriksson; »tiondeskrifvaren», sedermera häradsfogden Nils Sigfridsson, som kort förut (i Örebro 2 Januari 1611), erhåällit fullmakt som tiondeskrifvare i Nora och Lindes bergslager; bergsfogden Hans Nilsson, boende i kyrkobyn, och tillika egare af ett hemman Vestra Sund, samt lagläsaren Erik Andersson i Svensboda (Hofmanstorp) 2. De mest framstående bergsmännen voro utan tvifvel de, som suto i nämden. Den tidens nämdemän, om ock föga skickliga att föra pennan — den kunskapen kunde till och med saknas af både bergsfogdar och andra tjenstemän — intogo likväl en helt annan ställning och betydelse än nutidens nämdemän vanligen ega; ty det var i regeln nämden som dömde, friade eller fälde, under det att lagläsaren eller lagföraren, som han också kallades, endast meddelade underrättelser om lagens bokstaf och förde protokoll, — i de fall der sådant ansågs erforderligt. Vid ifrågavarande tillfälle bestod Noraskoga häradsnämd af Olof Ingvaldsson i Husby, som enligt hvad förut är omtaladt, levererade hö till konungens hästar. Denne Olof var nämdens främste medlem och hade jemväl bevistat åtskilliga riksmöten 3. Vidare sutto i nämden: Olof Hemmingsson i Fingerboda, Lasse Tolsson på Moshyttan, Nils Larsson i Bäsjöbodar, Erik Ersson i Lindesby, Lasse Jönsson på Skrekarhyttan 4, Anders Andersson på Grängshyttan 5, Lasse Persson på Timanshyttan 6, Lasse Pryss på Vassland, Lasse Torkilsson i Skedemobodaoch Tidik Ersson i Öskevik. Den 12:te platsen synes ha varit ledig, men besattes i Augusti samma år med Nils Persson i Skoftetorp, hvilken under åren 1608 och 1609 innehade uppdrag som vikarierande bergsfogde. Från Nora stälde konungen sin färd till Vermlands bergslag. Sannolikt hade han vid förbiresan besett Gyttorps kronobruk 8, der man då var i full verksamhet med tillverkning af tackjern och gjutgods af flera slag, såsom »lod», kulor och annan krigsmateriel m. m. Huruvida under denna resa äfven Limminge silfvergrufva i nuvarande Grythytte socken blifvit hedrad med något besök, torde vara mera osäkert, emedan arbetet här- 1 Om honom vet MUNXNCKrTElL blott att han funnits i Nora först 1616; men redan 10 år förut eller 1606 uppräknas »kapellanen hr Antonius» med hustru och en »legepiga» i skattelängden öfver månadspenningarne (jfr sid. 345). 2 Se Noraskogs arkiv I: 546 o. följ. Se » » I: 112. Se Om Noraskog III: 443. Se Noraskogs arkiv I: 622. Son till Per Larsson i Timanshyttan, omtalad anf. st. sid. 111. Anf. st. sid. 113. Angående inköpet deraf för kronans räkning, se Noraskogs arkiv I: 547—549. s o -