518 2 1:℔ 6 3, färsk fisk 3 l:℔, torr lax 3 st., talgljus 2 l:œ℔ 1 48», hvarjemte i qvittenset äfven finnas uppräknade: »rofvor 3 fjerd., kål 1 1/2 fjerd.» — »Ar kommet till silfverkammaren, derpå silfverknektens bevis den 5 Februari år 1621: smör 7 3, ost 1 l:æ℔.» Att de höga resenärerna äfven varit försedda med hästar och hundar, framgår af ett par andra anteckningar: »är kommet till hans furstliga nådes hundar, der på (jägmästaren) Erik Krabbes bevis den 3 Februari år 1621: hafremjöl 5 fjerd.» — »Är kommet till hennes maj:ts samt hans f. nådes hästar till utfodring, der på stallmästaren Zachariæ Pauli bevis den 14 Februari år 1621: hö 4 sommarlass, hafra 5 t:or, smör 2 34, humle 1 3.» Slutligen hade Herman Roluff enligt qvitto, dat. Kroppa 5 Februari samma år, för det kungl. och furstliga kökets räkning mottagit 4 jerngrytor, 4 »långskaftepannor» och 12 jernslefvar. Af åtskilliga från Filipstad utfärdade bref och skrifvelser framgår att de furstliga resande besökt staden 5 och 6 Februari. Man torde ock kunna antaga att mottagandet varit festligt och ett stöd härför kan möjligen sökas i den omständigheten, att i Kroppa bruks räkenskap redovisas såsom »uppburet af Filipstads borgare, som de hennes maj:t förärade: osmundsjern 1 läst», motsvarande 12 skeppund. »Genom gåfvor och gengåfvor varar vänskapen längst» säger ett gammalt ordspråk, och måhända kommer man sanningen mycket nära om man antager, att denna borgarnes äreskänk var ett tack för det enkedrottningens förordnande af 26 Maj 1620, hvarigenom hon dels beviljade staden »en frimarknad årligen on kyndelsmässotid» och dels förärade till kyrkobyggnadens fullbordande ett penningebelopp af 100 daler, hvilket belopp af församlingens ombud utqvitterades 13 påföljande November. Från Filipstad stäldes resan till Nyeds socken samt derifrån till Karlstad och Karlsbergs gård, der vistelsen synes hafva fortgått i flera dagar, att sluta af derifrån aflåtna skrifvelser. Härifrån fortsattes färden med ett eller annat afbrott till Vestergötland, der ett från »Högnetorp» 22 Februari aflåtet bref vittnar att hertigen då vistades derstädes. I medlet af Mars var han i Eskilstuna och i slutet af månaden i Nyköping, der enkedrottningen med sin son vanligen residerade 1. 1 FERNOW anser (sid. 470) såsom »troligt, att hertigen flere gånger besökt sitt Värmeland, åtminstone i sällskap med sin fru moder, efter hvilkens vistande härstädes flere spår finnas. I synnerhet berättas att han en gång varit vid Yngshyttan och då druckit mjölkblanda ur sftore guttår». Om det ligger någon grund för denna berättelse, så kan besöket vid Yngshyttan mycket väl hafva egt rum under resan från Kroppa till Filipstad. Så vidt fogdehandlingarna gifva vid handen, är det icke sannolikt att hertigen mer än en gång, nämligen 1621, besökt Vermland. Om han ock varit med vid enkedrottningens första besök härstädes 1614, hvarom någon anteckning icke återfunnits, så må erinras, att prinsen då var blott 13 år gammal. — FERNOW yttrar äfven (sid. 474), att »eljest bär Filipstad i sitt namn en evig åminnelse efter denne hertig, och äro de som påstå, att stadens vapen skall bemärka hertigen till häst, då han följde sina höga föräldrar dit, vid stadens grundande». Stadens läge bestämdes redan 1606, enligt hvad längre fram (sid. 522) visas, och då konung Karl under sin sista resa 1611 antagligen