Limmings silfvergrufva och dess första arbetande 1606—1615. FERNOW berättar om Hornkulls silfvergrufvor bland annat, att hertig Karl funnit »i dem besynnerligt nöje, och deraf är troligt att de äfven i hans tid lönt mödan; äfvensom ock ur det skäl, att då han hade fogde öfver den öfriga delen af bergslagen, satte han en enskild häröfver, eller, efter vår tids sätt att tala, en bergmästare, Kristofer Grave, af de inkomne valloner». Han tillägger ock att detta silfververk »stod i fullkomligt stånd vid hertig Karl Filips död 1622, om man icke bör tro, att en eller annan af Hornkulls grufvor blifvit så fylda af vatten, att de af den orsak ej kunde vidare arbetas» 1. Beträffande de anförda slutorden må anmärkas, att Hornkulls silfvergrufvor redan vid 1590-talets början upphört att bearbetas och att det omnämda silfververket vid Karl Filips frånfälle, till och med innan han ens blef född, var »fullkomligt» — nedlagdt. Af fogdehandlingarna för Kroppa bruk kunna åtskilliga detaljer inhemtas så väl angående ifrågavarande »bergmästare», hvars namn omvexlande skrifves Graf eller Graff, som angående den verksamhet han utöfvat, hans aflöningsförmåner m. m. Genom bref, dat. Gripsholm 6 Juni 1605, hade konung Karl i sin tjenst antagit Kristofer Graf »till att bruka i Vermland eller ock vid Saleberget eller eljest vid andre våre silfverbruk» mot en årlig lön af 150 daler samt »fria tärepenningar» då han skulle »resa bergyerken emellan». Denna sin lön egde Graf att bekomma af fogden öfver Östersysslet, och derest denne levererade honom »spanmål eller andra fetaliepersedlar», skulle det afdragas »uti penningesumman efter som det då i landet kan gå och gälla». Kort härefter hade något försöksarbete efter silfvermalm egt rum, såsom det vill synas af det något osäkert angifna namnet å den inom nuvarande Fernebo socken belägna Nyhyttans område, hvilket försök emellertid torde hafva misslyckats. Ett konungens bref dels härom och dels om andra Kroppa bruks angelägenheter till dåvarande fogden Jon Olofsson är så pass märkligt, att det gerna må återgifvas i sin helhet, så lydande: Till Jon Olsson om det falske förslaget om jern m. m. Af Ulfvesund 25 Januari 1606. vi Karl etc. Du skulle fuller hafva tack Jon Olsson för skönt förslag du gaf oss senast i Stockholm, att der skulle vara 860 skeppund tackjern i 1 Beskr. öfver Vermeland, s. 499.