536 saken 2 mark.» I nästa års räkenskap upptager längden öfver konungssakören från 21 Juni 1620 till 1 April 1621 följande personer inom »Karlskoga socken»: Lasse Finne i Råhult 1 mark, Anders i Sibberboda 4 mark, Olof i Rålanda 2 mark, Jöns i Flottufva 2 mark, Mats i Åsbergsviken 1 mark, Lasse Finne i Leräng 1 mark. Saköreslängden för tiden från 24 Maj 1621 till 10 Mars 1622 upptager för Karlskoga socken endast »Bertil i Botesboda 2 mark». Af 1619 års räkenskap kan derjemte inhemtas att fogden »uppburit efter en finne, som blef ihjälslagen i Asphöjden och han rymde som honom ihjälslog och mördade: blandkorn 1 1/2 tunna», hvarjemte redovisas såsom »uppburet ifrån Skersjötorp 1 från en finne, som hafver rymt knektetjensten: rofvor 13 t:or», hvilken sistberörda anteckning synes gifva vid handen att rofodling den tiden varit vanlig å finnarnes svedjeland. Räkenskapen för 1620 innehåller äfven ett par anteckningar, som äro ganska betecknande för rättsskipningen vid en tid, då i regeln de flesta domböcker saknas. Dessa anteckningar äro af denna lydelse: »Efter min allernådigsta drottnings underskrifna sedel är Peder Björsson i Högåsen förskonad och tillgifven på de sakören han skyldig var för hans fattigdom skull, som sedelen vidare utvisar, daterad den 8 Februari 1621: sakörespenningar 20 daler.» »En kona benämd Brita Månsdotter, belägrad af en gifter bonde, benämd Peder i Högåsen, är sakfäld som domboken förmäler till 40 daler; hafver ingenting att utgifva för sin sak, der på herr Kristofer i Kilens bevis, dateradt den 12 September år 1621, derföre konan är tagen till Kroppa gård att tjena för sakören, som är penningar 40 daler.» I 1621 års bruksräkning för Kroppa finnes redovisadt, att det »är blifvet uppå ett fall efter tröskningen, som en finne utsått hade, hvilken rymde för det han slog sin styffader ihjäl: råg 16 t:or 6 1/2 fjerd.» Man kan förvånas öfver det ingalunda obetydliga skördebelopp, som kunde erhållas efter fallsvedning, och man kan ock förvånas öfver några af de inflyttade finnarnes egendomliga lefnadsförhållanden. I samma räkenskap redovisas äfven såsom »uppburet af Bovall Persson, saköresjern för hordomslast: osmundsjern 2 läster», hvilket jern representerade ett värde af minst 120 daler. Hvar denne syndare var hemma nämnes icke. För åren 1622—1628 saknas både saköreslängder och andra anteckningar om rättsväsendet inom Karlskoga, men detta torde bero derpå att enligt en anteckning i 1624 års räkenskap »hafver arrendatoren sakören fritt utan någon räkning». Sedermera blir dock förhållandet annorlunda, på sätt här ofvan redan finnes antydt, enär från och med det följande året åtminstone de flesta domboksprotokollen ännu finnas i behåll. Den äldsta dombok för Karlskoga, som nu förvaras i KRiksarkivet, är inbunden ä pergamentsband och innehåller protokoll för de flesta häradstingen under åren 1629—1662. Dylika protokoll saknas nämligen för 1636, och efter 1637 års protokoll följer i boken 11 oskrifna sidor, hvarjemte ett par blad synas vara bortskurna. Derpå följer 1640 års protokoll, hvadan alltså 1 Kan vara antingen Sirsjötorp, som ursprungligen skrefs Skirsjötorp, eller Skärjetorp (= Skärtorp), båda belägna inom nuvarande Gxrythytte socken.