537 1638 och 1639 årens handlingar jemväl äro uteslutna. För öfrigt torde vara ovisst om ej ännu flera protokoll saknas 1, emedan domboken för åren till och med 1640 endast innehåller ett protokoll för hvarje år, ehuru det är sannolikt att i regeln två ting hållits om året. Härmed må nu vara huru det vill, så torde dock en och annan »Karlskoging», som icke är i tillfälle att i Riksarkivet tillfredsställa sin nyfikenhet, med ett visst intresse taga kännedom om de båda äldsta tingsprotokollen, sådana de i det följande framläggas med ett skrif- och stafningssätt, att de af hvem som som helst kunna läsas. Å den ifrågavarande dombokens första blad läses: »Karllskoga Sockens Doomboch för åhr 1629.» A nästföljande sidor är första protokollet inskrifvet, så lydande: Karlskoga sockens sommarting anno 1629. Den 18 Juli vardt rätt laga sommarting hållet med allmogen af Karlskoga s:n. Närvarandes bokhållaren i Vermland väl:d Arvid Pedersson med befallningsmannen väl:d Mårten Drost och efterskrifne häradsnämd. Olof i Bredgården. Per i Sandtorp. Nils i Gälleråsen. Erik i Qväggen. Per i Backa. Per i Stubbetorp. Gunnar i Bredgården. Lars i Knutsbol. Bonde i Bo. Joen i Herrsjötorp. Nils i Stensviken. Jöns i Bredgården. — Lät bokhållaren väl:d Arvid Pedersson publicera och för allmogen uppläsa Kongl. Maj:ts instruktion och fullmakt, som han hade till att bortsälja der i landsändarne kronohemman under skatten, och fördenskull hemböd dem, som på sådana hemman sitta kunde, till köps, så framt de dem ville behålla 2. — Vardt nämden allvarligen tillsagd och befald att hon efter anden 3 skulle gå och hålla ransakning på alla nybygde torp och granneligen tillse, hvilka af dem utan omliggande bolbyars skada kunna upprättas och fullbordas: dem skulle de lägga vissa egor till med åker och äng; såsom ock dem, som sina frihetsår njutit hafva, efter deras egor, vilkor och lägenhet »skattlägga. 1 Sålunda finnes icke det dombref, som utfärdades 28 September 1632, angående rågången mellan Karlskoga och Nora socknar, infördt i domboken. Detsamma finnes efter originalhandlingen intaget i Noraskogs arkiv I: 572. 2 För att bereda ökade penningetillgångar till det förestående tyska kriget, utgaf Gustaf II Adolf kungörelser derom, att hvem som ville skulle få lösa sitt hemman till skatte. En dylik kungörelse afläts 21 April 1629 till dåvarande landskamereraren Arvid Pedersson Roman, som meddelade sitt uppdrag vid alla häradstingen inom länet. Skatteköpeskillingen var bestämd till 60 àå 90 riksdaler för helt hemman och skattebrefven utfärdades af dåvarande Kammarkollegiet, hvars president och ordförande var konungens svåger Pfaltzgrefven Johan Kasimir. FERNOW berättar att Arvid Pedersson behållit de flesta originalskattebrefven och i stället lemnat attester om de verkstälda köpen. (Jfr FERNOWS beskr., sid. 566, 602.) 3 Nämligen höanden (höbergningen).