564 födels- eller undantagsaftal uppgöres icke nu för tiden. »Tro och lofven» betydde i allmänhet mera förr än nu. På tinget i Qväggen 25 Augusti 1637 »vittnade nämden, att ett torp benämdt Åsjötorp hafver nu legat öde vid pass 20 år, så att ingen derå hafver bott, ej heller utlagor derå gjort, och ligger nu helt förfallet, både till hus, jord, åker och gården» (jfr sid. 505). Vid samma tillfälle »vittnade nämden, som voro tillsagde att gå syn emellan Stensviken och Ullvedstorp (Ullvetterstorp), att de uti skogen begynte gå, först i Röhöjden och till Frövettersbäck, och derifrån till bäckemun och sjön; och blef denna skillnaden nu gillader och fast dömd, och tu notekaster skall dem ock emellan skiftas, således att det som är på holmen Brimesön (Brunnsön?) skall lyda till Ullvedstorp och det på fasta landet skall höra dem till uti Stensviken». På det ting, som hölls i Mörkviken 22 Juni 1640, då Vermlands landshöfding Olof Stake var tillstädes, faststäldes åtskilliga skattläggningar af nya hemman och lägenheter inom Karlskoga tingslag. Sålunda »vittnade nämden, att Kortforstorp, som Anders Andersson, efter välborne hr Karl Bondes, då han här utöfver var landshöfding 1, tillstånd hade upprättat och sedan 6 år besutit, icke är eller kan blifva något torp, utan räknas för en utjord; hvarföre det ock nu skattades för utjord, deraf utgöras skall 1/2 1:℔ smör». »Sammaledes vardt ock Greken (Streken?2) det Pelle åbor, efter nämdens ransakning och dom skattadt för 1/4 kronohemman, deraf utgöras skall 1/2 1:℔ smör med andre persedlar.» I sammanhang härmed bör dock anmärkas, att Kortforstorp är i senare jordeböcker upptaget för 1/8 hemman och Streken deremot såsom utjord. »I lika måtto vardt och Aspelund (Espelund), Pers hem, efter nämdens prof och gillande skattadt för 1/4 kronohemman, deraf här efter utgöras skall 1/2 1l:℔ smör med andre utlagor.» »Än tillstods Per Månsson att upprätta ett torp på Labbesands egor, dess namn skulle vara Bricketorpet. För honom gingo i löfte Sven i Valåsen och Lars i Degernäs.» Detta torp är antagligen samma treding i Labbesand, som till Per Månsson öfverläts vid tinget 27 April 1635» 2. »Än tillstods Henrik i Lindebäck att bygga ett torp på Åsbergsviks egor, hyilket skall kallas Lindebäck (Linnebäck). Hans löftesmän voro Mats i Asbergsviken och Per i Mörkeviken.» »Än ville vällärde hr Jakob, pastor uti Karlskoga, vräka Lars Larsson af Bjurkärnstorpet, efter det skulle ligga på Bjurkärns egor, hvilka han köpt hade af kronan under skatt 3; men efter Lars hade hans excellens högvälborne herres, hr Gabriel Bengtssons, öfverlagmans, skriftliga tillstånd [hvilket var grundadt på edsvoren nämds vittnesbörd] att der sitta och derutaf göra kronan sin rättighet, kunde denne rätten välbe:de hr Jakobs vilje icke bifalla.» 1 Nämligen åren 1628—1634. 2 Jfr sid. 563 här ofvan. 3 Huruledes detta skatteköp tillgått, kan i viss mån inhemtas af ett k. bref till dåvarande landshöfdingen i Nora Karl Bonde, dat. 11 April 1643, innehållande förhållningsorder angående sakens närmare utredning. (Jfr sid. 581.)