578 ögonen. Och skulle samma afvittring ske genom Bonde i Bo, Joen i Stråbergsmyran, Nils i Knutsbo och Nils i Bryttiegården». »Vardt afskedadt, det nämden skall lägga Lars Nilsson i Björkehöjden till 1, hvad han må till samma torp intaga och instänga.» Nästa ting hölls 25 September 1648 i Bredegården, i befallningsmannens närvaro. »Samma dag upp- och framsteg för rätten Nils Olufsson, Jöns Olufsson, Arvid Jordansson och Mats Jordansson i Bryttiegården, klagandes öfver Peder Larsson på Kinkhyttan i Knifsta socken, att han hade år 1644 gått och tagit sig en sedel af förre befallningsmannen Mårten Drost, deruti efterlåtes honom, att taga upp ett torp på deras skatteegor, och nu i år begynt der rödja, emot deras vilja. Bemälde Peder Larsson tyckte lika vara om deras vilje, emedan han hade befallningsinannens tillstånd, och der skulle vara lägenhet att rödja och bygga, utan bolbyns skada och förfång. Nämden berättade Bryttiegården vara skatte och hafva sina enskilte egor, som å laga syner med visse råmärken äro ifrån andre hemman skilde, såsom tingsprotokollet år 1642, d. 16 Maj utvisar. Hvarföre fans skäligit, att om Peder Larsson skall på dess egor rödja och bygga något, måtte han det göra med samtlige jordegandernes lof och minne, som lag säger, eller vare derifrån, vid sitt arbetes förlust och 40 mark vite.» »Blefvo sins emellan vänner och väl förlikta Anders Andersson i Sibbebo och Bonde Algutsson i Bo om Utterbäck, att Bondes son Måns skall behålla och besitta halfva Utterbäck, med Anderses son Anders, dock så, att han löser sig till en del af be:te Anders i hyttan, efter gode mäns värdering, och den brukar jemte torpet. Så skall ock i betalningen för hyttedelen kortes halfparten af de 40 mark godt mynt, som Bonde hade löst arbete i Utterbäck med.» Enligt ett regeringens bref till landshöfdingen Gustaf Leijonhufvud för Bonde i Utterbäck af 15 April 1636, erhöll denne Bonde rätt, derest vid anstäld pröfning hans uppgifter om sitt förvärf af hemmanet befunnos vara riktiga, »att han såsom en gammal skattedragare» skulle oturberad besitta hemmanet, »dock kronones afgående utlagor och rättighet alldeles förbehållen». Under berörda ting »stadfästes efter Sveriges lag det jordeköp, som Mats Gregersson i Gräsmossen i Karlskoga socken hade först gjort med sine svågrar, Lasse Påvelsson i Gräsmossen om hans hustrus arfvedel i be:te Gräsmossen för 9 rdr; med Jöns Pedersson i Bäck i Visnums socken om hans hustrus arfvedel i be:te Gräsmossen för 8 rdr och 3 daler kpmt; med Nils Svensson i Brynterud i Visnums socken, om hans hustrus arfvedel i be:te Gräsmossen för 8 rdr och 6 mark kpmt, och med Oluf Andersson i Siälsjön i Visnums socken om hans hustrus arfvedel i be:te Gräsmossen för 8 rdr och 3 d:r kpmt. Sedan med sin svärmoder Karin Arvidsdotter i Siälsjön i Visnums socken om hennes treding i be:te Gräsmossen för 10 rdr, hvilka med hans hustrus, Kerstin Tomasdotters arfvelott i samma Gräsmossen, gör hela gården, som är ett fjerdingshemman, efter som sjelfve fastebrefvet vidlyftigare utvisar». »Näst afsades, att bh. Brita Larsdotter i Åsbergsviken skall lita åt de tvänne farvägar till skogs, som bäre ände söder och i vestersöder ifrån 1 Beläget i Bjurkärns socken och utgörande 1/4 mantal.