Karlskoga förändras småningomtill bergslag och några af de större bruksegendomarne grundläggas. Förut är påvisadt att det gick skäligen långsamt med bergshandteringens inträde inom nuvarande Karlskogabygden. Både DAHL och FERNOW förmena visserligen, att orten erhållit bergslagsprivilegier genom en k. resolution af 30 Oktober 1650, men utg. har ej lyckats uppleta någon annan resolution i sådant afseende än den, som här ofvan blifvit anförd angående Kroppa församling. Det är möjligt att Karlskoga, såsom beläget mellan Filipstads, Grythytte och Nora bergslager, jemväl ansetts såsom bergslag så snart någon bergshandtering härstädes börjat idkas, och att man till följd deraf velat räkna Karlskoga såsom inbegripet i nyssberörda resolution, hvilken blef utfärdad för »samtlige allmogen från Vermlands bergslag». Huru härmed än må förhålla sig, torde det icke vara olämpligt att här framlägga några spridda drag från bergshandteringens början inom Karlskoga härad. . Den första masugnen härstädes uppfördes vid Asjöhyttan, på grund af »Generalbergsamtets tillstånd och privilegio» 30 Juni 1638, och blef. denna masugn »af bergsmän uppbygd och funderad». Sedermera privilegierades af Bergsamtet 27 Oktober 1640 ytterligare tvänne masugnsbyggnader, den ena vid Tvärelfven, som uppfördes gemensamt af bergsmän från Nora och Karlskoga under namn af nya Elfhyttan, och den andra för Mårten Drost att uppföras vid Boelfven, men denna senare masugnsbyggnad synes icke hafva kommit till stånd förrän 1651, sedan Drost emellertid försålt både sin masugnsrättighet och sin fasta egendom m. m. Derefter påbegyntes 1642 en hyttebyggnad vid Granbergsdal, som först efter de vanliga frihetsårens förlopp genom Bergskollegii resolution 6 November 1649 blef både »privilegierad och konfirmerad». Nästa masugn blef Sibbohyttan, som uppgifves hafva blifvit uppförd 1646. På grund af tillståndsbevis eller s. k. mutsedlar, utgifna af bergmästaren Sten Andersson 1655, bygdes under detta och närmast följan do åren ej mindre än 7 masugnar, för hvilka alla Bergskollegii privilegiebref utfärdades 15 Mars 1659, nämligen för Gällerås- eller Lonnhyttan, Hollsjöhyttan, Immetorpshyttan, Knapforshyttan, Linnebäckshyttan, Qvarntorpshyttan och Qväggeshyttan. Då emellertid ortens egna malmtillgångar voro skäligen obetydliga, blefvo de numera ganska talrika bergsmännen nödsakade att vända sig till angränsande bergslager, för att erhålla sitt behof i sådant afseende. e grufvor, som dervid företrädesvis kommo ifråga, voro Persberget inom Filipstads och Dalkarlsberget inom Nora bergslag. Redan 1656 finner man uppgifvet att Granbergsdals, Immetorps och Sibbo hyttelag köpte sin