629 ställa sig förberörda Häradsrättens af d. 8 Mars 1721 dom uti alla delar till rättelse». Detta protokollsutdrag är på Lagmansrättens vägnar undertecknadt och besegladt af Bernhard Cederholm. Prosten Letström afled 7 Augusti 1724. Hans enka Klara Carlmark blef derefter egarinna af Vestra Lonntorp. Hon var, såsom redan är nämdt, en dotter till kyrkoherden Anund Håkansson och hade i sitt första gifte varit förenad med dennes efterträdare, kyrkoherden Petrus Tingström. Efter hans död 13 Juli 1702 blef hon något år derefter omgift med nyssnämde prosten Letström. Prostinnan Carlmark, såsom hon i regeln benämdes, blef instämd till det laga häradsting, som hölls i Gälleråsen 31 Augusti 1728, af dåvarande kyrkoherden i Karlskoga Anders Valler och kronobefallningsmannen Johan Berger, i anledning af Länsstyrelsens remiss och resolution af 2 April samma år, med yrkande: »1:mo att visa med hvad rätt hon har att bruka skogen till fjerdingshemmanet v. Lonntorp på Karlskoga prestegårds egor, och 2:do att samtycka till en ordentlig laga syn huru skogen är handterad efter lag och med den sparsamhet som en afgärdaby bort tillkomma, samt laga plikt och ersättning för den del af skogen, som mera än sådant hemman vederbordt, kan vara tillgripen.» Denna rättegång, som fortgick vid flera ting, drefs från kärandesidan hufvudsakligen på den grund, att Vestra Lonntorp skulle vara upptaget på prestgårdens egoområde, hvilket åter af svaranden bestreds. Genom utdrag ur Kammararkivets handlingar kunde ådagaläggas, att Vestra Lonntorp tillkommit såsom ett sjelfständigt hemman och skattlagts 1617, hvarjemte dels genom ett vittnesintyg af förenämde Johan Sylvius, som var född å gården 1648, och dels genom handlingar kunde styrkas att hemmanet erhållit sitt egoområde afvittradt från angränsande hemman. Då emellertid någon osäkerhet gjort sig gällande om de rätta egogränserna, särskildt mot prestgårdshemmanet, dömdes till häradssyn, som egde rum 5 och 6 Augusti 1729. Vid detta tillfälle träffades en förening af innehåll: »att som Karlskoga sockens prestegård består af ett mantal 1, och det derunder afhyste hemman Elfkärr utaf ett fjerdedels dito 2, V. Lonntorp äfven af lika hemmantal med Elfkärr; fördenskull skulle den under samtl. förenämde hemman liggande skogen efter hvarje hemmans storlek och skattning dem emellan fördelas, så att prestegården med dess afhyste fjerdedels hemman Elfkärr skulle deraf ega 5/6 uti den närmast derintill belägna skogen, deremot den öfriga sjettedelen, som närmast till Lonntorp är liggande, skulle tillfalla v. Lonntorp, hvilken sjettedel straxt med parternes bifall skulle komma ifrån den öfriga skogen att skiljas, i det tvänne råstenar skulle nedsättas, den ena 1 Detta hemman, äfven kalladt Karls-Åby, infördes för ett helt mantal krono i jordeboken första gången 1706. 2 Hemmanet Elfkärr upptogs i medlet af 1640-talet med kyrkoherden Jakob Jonssons tillåtelse såsom ett ängsvaktaretorp, hvars åbo skulle vakta prestgårdens vidt omkring i skogen belägna ängar, hvarefter torpet 1694 skattlades för 1/4 kronohemman, enligt hvad ett undersökningsprotokoll af 18 December 1696 närmare gifver vid handen. Sedermera utfärdades 25 Fe- bruari 1704 ett k. donationsbref å detta hemman såsom en prestgårdens tillhörighet.