Blad ur Karlskoga kyrkas äldsta byggnadshistoria. Såsom förut blifvit omtaladt, daterar sig denna kyrkas första byggnad från år 1586. Enligt redovisning af kronans dåvarande fogde öfver Vermlandsberg med Varnums skogsbygd och Möckelsbodar, Hans Persson, hade, såsom fogden uttrycker sig i sin räkenskap, »min nådige herre gunsteligen skänkt bönderne uppå Möckelsbodar till kyrkobyggning» det då för tiden såsom ganska betydligt ansedda beloppet af sex tunnor råg, hvilken utgift fogden vill styrka med åberopande af »sin nådige herres bref, dat. 29 Juni anno 86». Den nya kyrkan, som uppfördes på egoområdet till det dåvarande frälsehemmanet Bregården, hvilket hertig Karl två år senare tillbytte sig tillika med några andra hemman såsom »arf och eget» gods, »var väl liten, men ungefär så stor, som de meste i den tiden» yttrar FERNOW, och DAHL menar att »denna kyrka stod ännu (1779) qvar och nyttjades till sakristufva, såsom vittne till församlingens ringa antal i de äldre tider», på samma gång han bekräftar den vanliga uppgiften derom, att hertig Karl »år 1586 lät uppbygga och efter sig kalla Karlskoga kyrka». Äfven FERNoOw medgifver att hertigen »redan 1586 der lagt grund till en församling», och åberopar till stöd härför en »annot. i Karlskoga kyrkobok», som utg. icke lyckats återfinna. Den ursprungliga kyrkan behöfde icke heller vara synnerligen stor, då folkmängden vid denna tidpunkt endast utgjorde omkring 50 hushåll eller matlag; men den ökades oupphörligt genom inflyttande nybyggare. Kyrkan synes dock mycket snart befunnits otillräcklig för sitt ändamål, så att en utvidgning blifvit nödvändig. Denna tillbyggnad torde hafva egt rum 1603. Af en ståthållaren Bo Ribbings 7 Oktober samma år afläåten skrifvelse framgår nämligen, att Karl, som då regerade med konungs makt och myndighet, »till en ny kyrka i Vermland, benämd Karlskog», hade gifvit 2 skeppund koppar till en klocka, »som hans furstliga nåde ville ändtligen i höst hafva redo». Huru pass omfattande denna kyrkobyggnad kunnat vara finnes ingenstädes redovisadt. Af riksregistraturet för 23 Februari 1639 vill synas som att ej mindre än 7 socknar i Vermland, nämligen Holmedal, Töcksmark, Kurlanda, Ny, Brunskog, Råda och Karlskoga, hvardera beviljats »till någon hjelp, att skaffa sig klockor, två tunnor spanmål, hvilken spanmål landshöfdingen dem tillställa skulle, när deruppå fordradt varder»; men det torde vara osäkert om Karlskoga i verkligheten erhöll någon spanmål för dylikt ändamål, emedan enligt ett annat k. bref af 18 påföljande Mars riksregeringen hade »förärat sine trogne undersåtare, menige allmogen i Karlskoga, halftannat skeppund koppar till klockehjelp», hvilken gåfva vederbörande efter all sannolikhet icke försummade att mottaga.