652 bjelkar. Denna läktarebyggnad blef dock uppskjuten ett par år. I stället, får man veta af samma protokoll, att »eftersom kortaket behöfde spånas af nyo på södra sidan, vardt beviljadt att hvar man skulle utlägga 50 spån och 50 spik, och spånen skall vara tillreds i vår». Vid följande stämma »anno 1660 den 22 Juli» heter det härom sålunda: »Efter som ingen viss dag var förstämd, på hvilken de skulle utleverera de 50 spik och 50 spån till kortakets förfärdigande, blef samtyckt att den skulle framföras till söndagen efter Bartholomæi dag till dem, som skola spåna kyrkan, nämligen Anders i Stråningstorp och Oluf på Luned. De som restera skola böta 2 mark smt. Utlofvades med allas samtycke spånarena för hvart hundra (spån) 2 mark kpmt och ingen mat, men de, som gåfvo mat, skulle allenast gifva 12 öre. Den 3 September var kortaket spånt och förfärdigadt.» Kort härefter eller »anno 1660 den 4 November, ransakades i socknestämman efter dem som igenstodo med sin spik, hvilka utlofvade att den samma utlägga 14 dagar der efter». Vidare inhemtas att »anno 1661 den 17 September vardt kyrkan brådd och hvar man gaf dertill 2 kannor tjära». Denna »tjärbråning» skedde naturligtvis på kyrkans ytterväggar, innan man ännu kommit sig före att täcka väggarna med spån eller att stryka desamma med rödfärg. Vid en följande stämma, »anno 1662 den 17 Februari, då vardt af allom beviljadt, att de ville fullborda det de hade tillförene lofvat om läktarebyggningen». För detta ändamål vardt ock pålagt, »att 3 rotar skulle framföra en lång bjelke och 2 stolpar, hvilket virke skulle vara framkördt 3 veckor derefter»; och omedelbart härpå finnes antecknadt att »d. 19 Juli i detta år (1662) vardt läktaren förfärdigad af Anders snickare, hvilken fick i arbetslön 100 daler kpmt». Man skref just icke långa protokoll den tiden. Angående kyrkans dåvarande utrymme kan man erhålla en föreställning af det protokoll, som hölls palmsöndagen 1663 och som förut (sid. 637) blifvit omtaladt. Deraf framgår att kyrkan varit indelad i tvänne bänkrader, hvardera innehållande 18 bänkar med utrymme för bortåt 175 personer, så att omkring 350 sittplatser eller »stolerum» funnits. Härtill kan dock ytterligare räknas det antal, som kunde beredas platser i koret samt å den nybygda läktaren, hvilken var afsedd företrädesvis för ungdomen. Med dessa uppgifter till grund, torde man ganska lätt kunna göra sig en föreställning om kyrkans storlek efter dess om- och tillbyggnad dels 1603 och dels under 1640-talet. Efter någon tids förlopp befans kyrkan åter vara för trång, hvarom ett förut (sid. 641) meddeladt, mycket kortfattadt protokoll från 1679 lemnar en enkel men talande skildring. Såsom en förberedande åtgärd indelades församlingen följande året i 24 rotar, med 10 à 12 husbönder i hvardera. »Anno 1681 den 13 Januari, så samtyckte de alla att de ville låta utvidga sin kyrka, och lades på hvar rote, som efter följer: 3 stockar 22 alnar långa, 1I syll 22 alnar lång, 3 spiror 24 alnar långa, 2 spiror 20 alnar långa, 1 spira 36 alnar lång, 1,000 spån, 1,000 spik; noch 20 läktspik på hvar man». Den första anteckning, som omedelbart härefter förekommer i kyrkans protokollsbok, innehåller endast, att »anno 1682 den 29 September,