13 2) 1528 med det sorgligt namnkunniga riksrådet Måns Bryntesson Lilliehöök, som för den roll han spelade i Vestgötaherrarnas uppror mot konung Gustaf I blef halshuggen och steglad 7 September 1529; 3) 1530 med riksrådet och kansleren Kristofer Andersson (Röd), som dog i landsflykt 1548. Fru Brita sjelf afled 1580 och lemnade efter sig endast en dotter Ebba i andra giftet, den för sin tilltagsenhet, stolthet och oroliga sinne namnkunniga »gref Ebba», född 1529, död 1611; gift 1548 med konung Gustafs svåger, den här ofvan nämnde Sten Eriksson Leijonhufvud, grefve samma dag han afled 5 Oktober 1568 i Stockholm af ett hillebardssting, hvilket honom tillfogades af en kon. Erik XIV:s drabant 29 nästföregående September på stortorget, då hertigarna Johan och Karl, hvilkas parti han tagit, intogo Stockholm. Han ligger med sin fru begrafven i Upsala domkyrka med en präktig vård af marmor, prydd med hvarderas inhuggna 16 anors vapen 1. — Sten Eriksson ägde utom andra gods äfven Käggleholm i Ödeby socken af Nerike, och det ansågs väl lönande att i egen gatubod på Lindesås genom ombud afyttra sin egendoms produkter till de omkring boende bergsmännen, då han finnes antecknad såsom innehafvare af en sådan bod under åren 1547—1550. Fru Britas gård på Lindesås finnes upptagen såsom »öde» eller obegagnad ända till i början af 1560-talet. Den fnmes då åter antecknad med åbo under några år, men det påförda skatte- och tomtöresjernet, 2 hundr. osmund, äfvensom öfriga pålagor och »hjelper» afkortas på grund af ett k. bref, dat. 10 Januari 1563, hvarigenom skattelindring beviljades så väl för denna gård som för ett stort antal af hennes hemman och gårdar i Ervalla och Näsby socknar. Från slutet af 1560-talet och framgent allt vidare mot århundradets slut finnes »fru Britas gård» antecknad i alla jordeböcker tillika med sitt skattejern utan afkortning, hvaraf man torde kunna sluta att gården kommit i annans ägo, ehuru den fortfarande fick behålla sitt gamla och häfdvunna namn. Kapellvreten och Kapellgården. I 1551 års jordebok uppföres ränta »utaf ett torp och en vret vid Lindesås, (som) kallas kapellvreten» (kappalevreten) med 1 hundr. osmund. Denna vreteskatt, som är densamma, hvilken finnes upptagen i 1549 års skattelängd här ofvan, utgjordes af vretens innehafvare, Peder Nilsson i Björka. Den utgick oförändrad under de närmast följande åren, till dess man 1556 bland nya gårdar å Lindesås äfven finner kapellgården (kappalegården) uppförd till skattejern 1/2 hundr., tomtöresjern 1/2 hundr., »item utaf sin vret vreteskatt 1/2 hundr.», hvarjemte Peder Nilsson fortfarande påföres skatt för den andra hälften af vreten med 1/2 hundr. Härmed fortsättes under några år, då man i en af 1560-talets ännu be- 1 Biogr. lex. XII: 146. — Anhep: Adelns ättartaflor II: 664.