14 varade jordeböcker plötsligt finner gården af en förnumstig fogdeskrifvare omdöpt till »klockaregården», utan att den innehafves af någon klockare, hvilka deremot hvar efter annan uppföras för någon annan gård i kyrkobyn, hvilket förhållande sedermera fortgår ända till i början af 1600-talet. Huruledes kapellvreten 1612 blef kommunens egendom omtalas på annat ställe. Gustaf I såsom bruksanläggare i Lindes bergslag. Att denne verksamme konung kan anses såsom grundläggare af det svenska stångjernssmidet har utg. på annat ställe omtalat 1. Den första hammarsmedjan i Noraskog, sedermera kallad Kungshammaren, uppfördes under September—November 1544, och redan följande året bygdes en stångjernshammare vid Qvarnbacka i Lindes bergslag. För att betrygga denna senare bruksanläggning inköptes hemmanet Qvarnbacka »af skatte för 50 mark örtuger anno 1547»2, och af en i Lindes kyrka förvarad handling kan inhemtas att säljaren varit Torbjörn Jonsson, klockare i Götlunda i Nerike. Det årliga smidesbeloppet vid dessa båda kronohamrar vexlade sedermera under en lång följd af år mellan 1 och 200 skeppund. Detta smide drefs med de »hjelpekol», hvilka bergsmännen samtidigt ålades att utgöra såsom tillökning i sina årliga skatter. Vidare inköptes 1549 »af Nils i Siggeboda för 15 fat jern» hans ägande hemman i denna by med tillhörande hyttedel, varande denna köpesumma upptagen bland utgifterna i 1553 års kronoräkenskap 3. Samtidigt härmed började konungen i nästan alla delar af riket upprätta s. k. afvelsgårdar af egendomar, som stäldes under kronans förvaltning, för att där tillika kunna underhålla ett antal ryttare eller knektar till landets försvar. En dylik afvelsgård inrättades 1551 vid Guldsmedshyttan. Af en skrifvelse till fogdarna Nils Tulesson och Bengt Skrifvare, dat. Hacksta (i Upland) 13 Augusti samma år säger konungen sig hafva funnit, »att ingenstädes uti Lindes bergslag skall finnas bättre lägenhet till att upprätta afvel och bygga sätesgård, än vid Råsvar, hvilket vi ock väl tro kunna», tillägger konungen. Han yttrar vidare, det han gerna såge »att I velen finna råd till att skaffa oss en god karl, som där till värt behof med det första bygga och bruka ville; och kunna vi väl tänka att till Råsvar är icke mycken äng, all den stund jernbergsmännen många ängestycken därifrån under sig rappat hafva, så kunde man dock med tiden laga att samma ängestycken måtte komma igen till föreskrifne Råsvar. Vi förlita oss ock att där står väl råd till att bortrödja skogen och tillpynta igen i stället så mycket äng, som man sig väl med hjelpa kan». Enligt en anteckning i 1551 års fogdehandling betaltes detta år »för en gård på Lindesberg, som K. M:t köpt, 8 fat I hundr. osm.», hvilken 1 »Om Noraskog» II: 132. 2 Enligt ÖrnfiElms anteckningar om kloster- och kyrkogods i Vesterås stift (Kammararkivet). 3 »Om Noraskog» II: 271.