18 Angående denna gård, antagligen densamma som i 1539 års skattelängd upptages såsom tillhörig Per Rumbo, finnes antecknadt i 1566 års jordebok öfver Lindesås: »item hafver K. M:t bekommit en gård ibidem i byte af presten i Lula i Botnen, som stod öde anno 66; räntar skattejern 1 h:t 30 osm., tomtöresjern 1 h:t 30 osm., vretejern 90 osm.» För detta jern, utgörande tillsammans 3 hundr. 30 osm., utgjordes i tackjern 1 skepp. 6 lisp., således 4 lisp. mindre än hvad här ofvan uppgifves. De däremot svarande hjelpekolen uppgingo till 6 1/2 foror eller 26 tunnor, alltså äfven i detta fall oriktig uppgift i bytesbrefvet. Förenämda anteckning upprepas äfven i följande årens jordeböcker, vanligen under rubrik: »K. M:ts gård som förbyttes från Norrbotten», med oförändrade skattebelopp. Under åren 1569—1571 »hade K. M:t gunsteligen efterlåtit Anders Herligsson på Lindesås en gård kallad Rumbogården» med frihet från berörda skatt 3 hundr. 30 osm. Om gårdens vidare öden hänvisas till en följande afdelning (sid. 28). Huruvida den i 1539 års skattelängd uppförde Per Rumbo är identisk med den sedermera vordne kyrkoherden Petrus Matthiæ eller med dennes styffader Peder Larsson, borgare i Stockholm, torde vara osäkert. Måhända är det senare antagandet sannolikast. Namnet Rumbo antyder att mannen i fråga varit bördig från »Rumbolandet», hvarmed fordom betecknades ett vidsträcktare slättland, antagligen i detta fall Arbogaådalen 1. Att Peder Larsson någon tid kunnat vara boende vid Lindesås, möjligen i anledning af sitt giftermål med kyrkoherdens moder, och att han sedermera flyttat såsom borgare till Stockholm, är ju i och för sig ingen orimlighet. Gården å Lindesås brukades under tiden af andra för den verklige även räkning. I 1556 års jordebok innehades eller brukades gården af »Rumbo-Elin» och under de följande åren upptages en Lasse Hlammarsmed såsom dess innehafvare. Rörande en kyrkoherde med namnet »Dominus Petrus (omkring 1545—69)» innehåller Hernösands stifts historia och herdaminne 2 II: 272 följande: »Tillf. Pastor i Luleå vid pass 1545; hofpred. hos kon. Erik XIV, ss. kronprins, 1555; erhöll s. å. sanktion å Luleå pastorat och kallades att förestå det derjemte; afsatt i Luleå för oordentlighet och politiska invecklingar 1569, uppå angifvelse af sin egen slägtinge och efterträdare i Luleå, kyrkoherden mag. And. Petri Grubb, samt † 1587 ss. bisk. i Linköping och är troligen ingen annan än bisk. ibm mag. Petrus Caroli Skenningensis.» Då mannen ifråga hette Petrus Matthiæ (Per Matsson) eller, såsom han skref sig i föregående bytesbref, »Petrus Matthei», ett förhållande som varit okändt för förf. af Hernösands herdaminne, så förfalla dermed alla dennes vidlyftiga spekulationer, att dom. Petrus i Lule skulle vara densamme som den sorgligt ryktbare biskopen i Linköping Petrus Caroli. Att emellertid »herr Peder» i Lule varit en värdig själafrände till nyssnämda biskop torde man icke böra betvifla, och den orlofssedel som egnas »herr Peder» jäfvar icke detta intryck. Det heter nämligen härom ytterligare i ofvan åberopade herdaminne: »Efter afsättningen 1569 är dom. 1 Jfr Noraskogs arkiv I: 162 och der förekommande tal om Rumbolandet. 2 Författadt af J. F. BibenGg.