25 fänika», på grund af ett »hr Erik Sparres bref», ägde skattefrihet för sin gård vid Lindesås med en årlig ränta af 21/2 hundr. osmundsjern. Denne Sven återkommer ej så sällan i efterföljande anteckningar, men synes hafva lemnat krigstjensten omkring 1600, då han jemväl antecknas som ägare af 1 hemman Björkhyttan. Hans befäl, nyssnämde Hiden Jonsson, stundom kallad fänikedragare och slutligen »höfvidsman för en fänika Vestmanlands knektar», var delägare både i Torp och den hithörande masugnen Torphyttan, äfvensom i Hidens hammare (vid Hidingen), för hvilka ägodelar han jemväl till sin död 1590 njöt skattefrihet, likasom för sitt hemman Eknö i Björskogs socken. I 1589 års fogdehandling förekommer under rubriken »Lindesås», att »Peder Skrifvares efterlefverska är uti allsomstörsta armod och fattigdom kommen, så att hon går och tigger till sin födo, är ock ålderstigen och hennes man, förenämde Peder Skrifvare är blifven skyldig högbemälte K. M:t på lodhandeln 5 skeppund och 7 vågar lod. Item tackjern 16 pund, kol 4 foror på gårdsskatten pro anno 86, och hafver allsingen råd sådant att betala». Gården uppföres jemväl såsom öde från sistnämda år. I 1591 års fogdehandling uppräknas ånyo flera knektar. Sålunda nämnes, utom Sven Trumslagare, Nils Staffansson såsom ägande ett »kyrkebordshemman» vid Lindesås. Denne kallas qvartermästare 1599 och uppgifves då äfven äga 1 hemman i Ryda samt kallas några år senare löjthnant. Sylvester Persson upptages under hela 1590-talet såsom knekt njuta skattefrihet för en gård eller kyrkebordshemman, samma gård som förut ägts af Nils Black, omtalad här ofvan. Om Anders Vestgöte heter det 15591, att han »brukar ett kyrkebordshemman ibidem (vid Lindesås) och är blifven död i Narven, är dessförutan blifven skyldig medan han var hemma osmundsjern 2 fat 12 l:℔; och efter hans hustru hafver många små barn och är barfattig, så ock sjuklig, begär hon underdåneligen där uppå förskoning och tillgift». Vidare omtalas från 1589 Erik Hjelte nehen som mönsterskrifvare och stundom som knekt, hvars historia meddelas längre fram. För öfrigt hänvisas till 1597 och 1606 års skattelängder. Ransakning om olaga handel 1593. Genom en hertig Karls skrifvelse, dat. Stockholm 14 Januari 1593, erhöllo riksrådet Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) till Ekeberg och lagmannen i Nerike frih. Karl Sture till Tullgarn, i uppdrag att, tillika med några magistratspersoner från Arboga och Örebro, »fliteligen ransaka» i bergslagerna om den »olagliga köpslagan», som där skulle äga rum. I denna skrifvelse säges nämligen, att »på någon tid fast oskickeligen hafver tillgått med den köpslagan, som vid Nora och Lindes bergslager drifves, synnerligen både af främmande och inländske köpmän, som där hafva legat hela året och utprånglat sitt gods, och så uppköpt allt det jern där hafver fallit, icke aktandes huru mycket de hafva gifvit därför». En dylik konkurrens var mindre behaglig för de nyssnämda städerna, och alldenstund desamma »sig fast högeligen däröfver beklagat hafva», eftersom »de ock