30 Johannes eller Johan kapellan, finnes antecknad hafva tjenstgjort åtminstone 1569 och antagligen äfven något år därförinnan. Erik kapellan började sin tjenstgöring vid Guldsmedshyttan 1570 och hans namn förekommer äfven under de följande åren. Den 1580 verkstälda inventeringen af fateburen, d. v. s. hushållsdepartementet på bruksgården, vitsordas, enligt därå gjord påskrift, af »Ericus Petri Sacellanus», och handstilen liknar i förvånande grad samme Ericus Petri, som 1586 blef kyrkoherde i Nora, att någon tvekan om identiteten dem emellan knappast kan uppstå. I 1584 års räkenskap redovisas för första gången någon utgift till den tjenstgörande brukspredikanten sålunda: »Är gifvet hr Erik kapellan där uti socknen (Linde) för det omak han hafver om året till att draga upp till gården och hålla tidegärd 1 för folket, och göra dem deras rede när som så omtränger, när högtider är för handen. Och som oftast där emellan när ondt före är, och folket icke kan komma till kyrka, på det de kunna dess hvildare och tideligare vara till sitt arbete när söcknedagarna komma, tackjern 1 skeppund.» Detta tackjernsskeppund redovisas sedermera såsom en årlig utgift till Erik kapellan under 1585 och 1586, samt därefter till de följande. Salomon Johannis har underskrifvit och beseglat 1588 års afkortningsregister för Lindes socken och kallas i 1589 års räkenskap »Salomon kapellan i Lindö». Han uppbar nämda aflöning 1587—1589. Carolus Petri eller »hr Karl kapellan» har från 1590 uppburit ifrågavarande tackjernsskeppund för sin tjenstgöring vid Guldsmedshyttan. Men han bereddes äfven en annan förmån, hvarom 1591 års fogdehandling innehåller följande: »Lindesåsbor. Hafver hr Karl kapellan vid Linde för sin fattigdom skull fritt uppå K. M:ts nådiga behag, efter han hafver hustru och barn (att) försörja och ingen annan synnerlig hjelp af konungen; dock förmäles intet hans gård i summan ibland hofmän och knektar, utan allenast för förseglingen skull att så är i sanning. Gård 1, räntar osmundsjern 2 hundr.» Denna skattefrihet för sin ägande gård å Lindesås fick han sedermera framgent åtnjuta. I 1597 års förläningsregister finnes antecknadt, att »hr Karl, kapellan i Linde, hafver fritt efter han hafver ringa lägenhet att föda hustru och barn, en gård vid Lindesås»3. MunckteLL uppgifver att han blifvit kyrkoherde i Hubbo 1607, men denna befordran torde ha skett åtminstone ett par år tidigare, ty redan 1605 finner man, att Jakob kapellan uppburit årsarvodet för tjenstgöringen vid Guldsmedshyttan, som för honom synes ha blifvit nedsatt till 1/2 skepp. tackjern. Denne Jakob uppräknas äfven i 1606 års skattelängd såsom komminister i Linde och af 1612 års dombok framgår, att församlingen af hans arfvingar inköpt den del af s. k. kapellvreten, som af honom i lifstiden innehades. Han efterträddes såsom kapellan af Laurentius Olai, vanligen kallad »hr Lars», som, enligt hvad här ofvan är sagdt, vidare omtalas i MuncetEeLLls herdaminne, och som äfven förekommer i längre fram meddelade handlingar. Ett under katolska tiden ofta begagnadt namn för gudstjenst. Att bereda dem till nattvard o. s. v. Sandbengska saml. i Kammararkivet. —