29 Bor, men under 1605 blir det hans efterlefverska, som i räkenskaperna får tillgodonjuta den afkortning, hvilken förut kommit mannen till del, på grund af sin innehafvande tjenst. I de följande årens jordeböcker nämnes fortfarande Erik Hjeltes gård med sitt räntebelopp 3 hundr. 30 osm. Af 1611 års dombok kan man dock finna att gården gått i handel, såsom uppbjuden vid tinget, och huruledes köparen på tinget 28 Januari 1619 erhöll fasta på Rumbogården omtalas längre fram. För K. M:t, som 1566 hade tillbytt sig densamma och var dess rättsinnehafvare, var och förblef Rumbogården emellertid — borta. Ett annat exempel på vårdslöshet och slarf i de gamla jordeböckerna må här äfven anföras. På 1570-talet blefvo de s. k. Sundby-junkrarne, Erik och Johan Sparre 1, jemväl ägare till en gård vid Lindesås. Denna gård benämnes sedermera »Sundby-junkerens gård», men detta namn öfvergår omkring 1590 till Sundbo-ingerids eller Sundbo-Ingrids gård, hvarmed sedan troget fortfares, ehuru man af 1600 års afkortningslängd dock får veta, att Erik Sparres gård å Lindesås då legat öde, eller för det året stått obebodd. I denna gård bodde under en lång följd af år Fingerbo-Nils, som för egen del utgjorde skatt för innehafvande 3 vretar. Den märkvärdiga afskrifningsmetod, som begagnades vid jordeböckernas upprättande, hade emellertid till följd, att namnet småningom förändrades till Kongsbo-Nils samt att vretarna försvunno; men skattebeloppet för dem, 1 hundr. osmund, fick dock oförändradt stå qvar. Kyrkoherden Anders Eriksson, som afled 1591, uppräknas dock långt in på 1600-talet i jordeböckerna såsom ägare till Dalkarlshyttan, o. s. v. i oändlhghet. Det är emellertid dessa och dylika jordeböcker, som äga vitsord än i dag, då det gäller kamerala tvistefrågor. Guldsmedshytte kronobruk och Lindes kapellaner. Efter allt hvad utg. kunnat finna föranledde inrättandet af nämda kronobruk äfven anställning af kapellaner i Linde, med skyldighet för dessa att stundom tjenstgöra vid bruksgården. Före denna tid är det föga troligt att några komministrar eller kapellaner, såsom de vanligen kallades, funnits i Linde. Muncktell i Vesterås stifts herdaminne uppräknar såsom den förste komminister härstädes en Sveno eller Sven, och angifver hans verksamhetstid till omkring 1500. Den efter honom närmast följande skulle vara Carolus Petri, som säges hafva hitkommit 1593. Efter honom upptages Laurentius Olai, som blef komminister 1607 och afled 1630. Att denna serie icke kan vara fullständig är uppenbart. Enligt utg:s uppfattning, skulle serien kunna kompletteras sålunda: Sveno eller Sven torde hafva funnits omkring 1560. Guldsmedshytte bruk bildades nämligen redan 1551. Efter honom skall namnet Svenshäs, tillhörande en del af Gusselby område, hafva uppkommit och allt framgent bibehållit sig. 1 Jfr Noraskogs arkiv I: 169.